Våra projekt

2/7: Bilkörandet minskar i storstaden men ökar på landsbygden

En genomsnittlig storstadsbo kör mindre bil nu än för tio år sedan. Men trots klagomål på stigande bränslepriser har bilkörandet ökat på landsbygden, liksom kring små och mellanstora städer. Körsträckorna kring alla städer måste vända nedåt om att vi ska ha en chans att nå transportsektorns klimatmål. För att så ska ske måste trafikplaneringen läggas om. Gröna Bilister diskuterar detta ämne på ett seminarium i Visby den 3 juli.


Väg E45 mellan Säffle och Valnäs. Foto: Trafikverket

Det är snart bara tio år kvar till år 2030. Tills dess ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent jämfört med 2010, enligt klimatlagens mål. Hittills har klimatpåverkan minskat med 19 procent. Vi har alltså lång väg kvar till målet.

Gröna Bilister har tillsammans med 2030-sekretariatet och Klimatkommunerna utvecklat en uppsättning kommunala 2030-indikatorer för att följa upp omställningsarbetet på lokal nivå. Dessa förvaltas och utvecklas nu av Gröna Bilister med ekonomiskt stöd av Trafikverket.

För att nå transportsektorns klimatmål på ett långsiktigt hållbart sätt bedömer Trafikverket att personbilstrafiken bör minska med 10-20 procent till år 2030 jämfört med år 2010 samtidigt som lastbilstrafiken inte ökar. Tyvärr händer inte mycket på denna front. En genomsnittlig svensk kör drygt 650 mil om året, och så har det sett ut under en lång följd av år. Vårt bilberoende tycks gjutet i betong.

Men det går att hitta sprickor i betongen när vi tittar närmare och bryter ned utvecklingen på regional och kommunal nivå. Länsstyrelserna (RUS) är i färd med att sammanställa körsträckor i personbilar registrerade i Sveriges alla kommuner år 2018. Gröna Bilister har fått en förhandstitt på dessa rykande färska data och har publicerat dem bland de kommunala 2030-indikatorerna.

Det visar sig att körsträckorna per person faktiskt har minskat något från år 2010 till år 2018 i personbilar registrerade i Skåne, Västra Götaland och i Stockholms län. I alla andra län (utom på Gotland) har körsträckorna ökat.


Våra tre storstäder ligger i de län där körsträckorna vänder nedåt. Tolkningen ligger nära till hands att det är just storstadsborna som börjat se sig om efter alternativen till bilen. Denna bild bekräftas när vi grupperar kommunerna efter typ. Körsträckorna minskar i storstadskommuner och pendlingskommuner nära storstäder, men ökar i alla andra kommuntyper.

Bland kommuntyperna med ökande körsträckor finner vi både mellanstora städer, småstäder och rena landsbygdskommuner. Det är möjligt att finna bra kollektivtrafiklösningar på den utpräglade landsbygden, till exempel genom smart anropsstyrd trafik. Men det är mycket lättare att skapa attraktiva alternativ till bilen i mer tättbefolkade områden.

Därför bör blicken i första hand vändas mot de mellanstora städerna, småstäderna och pendlingskommunerna nära dessa städer. Det skulle göra stor skillnad om vi kan vända trenden att körsträckorna ökar i dessa kommuntyper, för här sker över hälften av allt bilkörande i Sverige. (Som jämförelse sker bara cirka tjugo procent av bilkörandet på den rena landsbygden.)

En analys av kommunala resvaneundersökningar inger hopp om att det ska vara möjligt. Skillnaderna i resvanor är nämligen stora mellan likartade kommuner av denna typ.

– Om alla kommuner lär av de bästa av sina likar kan vi bryta bilberoendet i städer och pendlingskommuner, säger Per Östborn, projektledare på Gröna Bilister. Då kan bilkörandet i landet som helhet minska så mycket som krävs för att nå transportsektorns klimatmål. Men för att nå dit måste vi också se till att bilkörandet på landsbygden inte fortsätter att öka. 


Att alla kommuner lär av de bästa av sina likar innebär att alla börjar tillämpa en trafikplanering som sätter människan i centrum snarare än bilen. Här är Trafikverkets fyrstegsprincip är ett viktigt verktyg. Men den används alltför sällan. Skälen till detta diskuteras på ett seminarium i Visby den 3 juli kl. 12.30-13.20. Kom gärna dit!



Läs mer

Seminarium om trafikplanering i Visby den 3 juli kl. 12.30: Fyrstegsprincipen: Två steg framåt och två steg bakåt - men då står vi ju still?

De kommunala 2030-indikatorerna

Den kommunala 2030-indikatorn Genomsnittlig körsträcka i personbil

Pressmeddelandet Resvaneundersökningar från 160 kommuner visar var bilberoendet kan brytas

För ytterligare information kontakta

Per Östborn, projektledare Gröna kommuner på väg, per.ostborn@gronabilister.se, 073 819 61 54


Denna granskning är ett led i Gröna Bilisters projekt Gröna kommuner på väg, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer

Relaterat material
Vänd pyramiden! Planera för en hållbar mobilitet
Vänd pyramiden i trafikplaneringen så att fotgängaren kommer i första rummet! Det ger de bästa förutsättningarna för en hållbar mo......

Boksläpp för Vänd pyramiden!
Den 29 augusti 2019 lanserades Fredrik Holms nya bok "Vänd pyramiden! Planera för en hållbar mobilitet" på IVL i Stockholm. Ett fe......

Gröna kommuner på väg 2017
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och ......

29/8: Vänd pyramiden! Gröna Bilister lanserar ny bok om trafikplanering med människan i centrum
Vänd pyramiden i trafikplaneringen så att fotgängaren kommer i första rummet! Det ger de bästa förutsättningarna för en hållbar mo......

Går det att bryta bilberoendet?
Trots klagomål på stigande bränslepriser kör landsbygdsbor mer bil nu är för tio år sedan. Däremot minskar bilåkandet i storstad......

23/5: Kronoberg visar vägen mot energieffektiva transporter
För att de förnybara och hållbara drivmedlen ska räcka till när vi ställer om till fossilfrihet måste transporterna bli mer ener......

11/4: Tar vi bussen om bussen inte tar sig till till oss?
Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget, lyder ordspråket. Gäller det även kollektivtrafiken? Gröna B......