Karma Revero (laddhybrid) – juni 2018

Karma Revero

Sex år efter att jag njöt av Fisker Karma är den tillbaks på marknaden. Det nya namnet, Karma Revero, avslöjar att företaget är ett annat – dansken Henrik Fisker är ute ur leken och ersatt av kinesiska Wangxiang.  Vi testar sportbilen Karma Revero!

  • Mått: Längd 500 cm, bredd 198 cm, höjd 133 cm, axelavstånd 316 cm
  • Tjänstevikt: 2 536 kg.
  • Sittplatser: 4
  • Bagage: 195 l, maxlast 268 kg, ej släp
  • Batteri:Litium-ion, 21.4 kWh (18.9 kWh tillgängliga)
  • Motor: Dubbla elmotorer på bakhjulen 403 hk (300 kW), 1330 Nm, fyrcylindrig bensinturbo 2.0 l 235 hk (för laddning av batterier)
  • Förbrukning: Ca 25 kWh/100 km, 0,24 l/mil,
  • Räckvidd: 80 km på el, 400 km på bensin
  • Laddtid: 6.6 kWh ombord-laddare, 6 timmar till fulladdat med 16 Ah, 3 timmar 45 min med 32 Ah, 40 kW snabbladdare ger 80 % på 20 minuter. 0.2 kW från solceller på taket
  • Prestanda: 153 km/h på ren el, 201 km/h i mix, 0-100 km/h på 5.4 sekunder i Sport, 7.3 sekunder i Retain
  • Säkerhet: Ej krocktestad av Euro NCAP. Åtta airbags, vingelvarnare.
  • Pris: Från USD 131 900, cirka 1.3 miljoner kronor beroende på växelkurs
  • Förmåner: Premieberättigad enligt bonus-malus, 40% reducerat förmånsvärde
När batteritillverkaren gick i konkurs, kunde Fisker inte bygga fler bilar och 2013 konkursade även Fisker, efter ett tusentals byggda bilar. Då hade Fisker hunnit få 139 miljoner dollar från amerikanska regeringen, mycket pengar per bil. Nu har en ny batteritillverkare trätt in, och själva tillverkningen flyttat hem till Kalifornien. Det är synd för oss eftersom den tidigare produktionen hos Valmet i Finland gjorde att den nästan var närproducerad. I övrigt har bilen en rad uppdateringar, stora som små, som tillsammans räckte för att utses till 2018′ års Luxury Green Of The Year av Green Car Journal.
Utseendet består, innersidan därtill
Sex år efter vårt första test är det inte mycket som avslöjar att Karman framför oss är ny. Fronten och aktern är något ändrade, men man måste ha bilarna bredvid varandra för att se det. Det är tur; Karma var en så vacker bil att det vore synd att ändra designen. Proportionerna är dramatiska, med en lång motorhuv, låg och välvd taklinje, kurviga hjulhus, jättestora hjul och kort akter. Henrik Fisker som också designat Aston Martins sportbilar visste vad han gjorde, också när han avstod från att lägga till designtweeks som inte skulle tillfört något.
Att bilen är så låg betyder att man kliver ner snarare än in i den. Det första intrycket är av lyx; det är tjockt läder, opolerat trä och matt kolfiber vart man än tittar. Träet kommer från skogsbränder eller är upplockat från amerikanska sjöbottnar, lädret från Skottland. Bilen vi testar har den extradyra tvåfärgade läderklädseln i rött och svart, som tyvärr ser billigt ut. 
Baksätet består av två djupt skålade säten, mycket komfortabelt – för barn. Är man längre än 170 cm slår man i huvudet i taket, och är de i framsätet av normallängd eller mer så finns det inget benutrymme kvar bak. Bagageutrymmet är väldigt litet, en normalstor resväska går inte in, och baksätet går inte att fällas.
Unik teknik
Detta är en av mycket få seriehybrider på marknaden som fungerar som en elbil; förbränningsmotorn driver aldrig hjulen. När batterierna är tömda träder General Motors Ecotec-motor in, en fyrcylindrig tvåliters turbobensinare, som laddar batterierna och/eller ger kraft till generatorn. Det fungerar på ungefär samma sätt som gamla Opel Ampera och som BMW i3 med räckviddsförlängare, men ingen annan bil har denna teknik och tillnärmelsevis lika mycket kraft, eller dubbla elmotorer på bakhjulen. 
Att starta är enkelt; tryck på startknappen, tryck på D (som i ”drive”) i den Darth Vader-inspirerade växelväljaren och rulla iväg. Reveron kan köras i tre lägen; Stealth enbart på el så länge batterierna räcker, Retain som sparar batterikraft till senare – t.ex. för att köra i en avgasfri zon – och Sports-där motorerna understödjer varann. Jag byter läge med vänster paddel bakom ratten, medan höger paddel ger tre lägen av motorbroms. Förarmiljön är annars snygg men enkel, det finns några delar som känns retro-futuristiskt men det mesta funkar  som man förväntar sig. I mittkonsolen finns en tiotums pekskärm som bl.a. visar energiflödet. Den är utvecklad av Blackberry, är pekbar men laggar lite – i en jämförelse med Tesla är den klart sämre. 
Det finns inga olika körlägen, antisladdsystemet är inte inställningsbart, inte heller fjädringen. Men man saknar det inte; Karma har en hård men inte stötig gång och ligger som ett strykjärn på vägarna – viktfördelningen är idealiska 47/53 tack vare bensinmotorn fram och två elmotorer på bakaxeln, medan 400 kg batterier ger en låg tyngdpunkt och de enorma däcken klistrar fast bilen i vägbanan. Karma är en stor bil, framför allt på bredden. På mindre vägar är den så bred att det blir svårt att köra om, och när man ska fickparkera hamnar bilen nästan alltid någon decimeter för långt ut. Bakåt har man hjälp av en bra backkamera, vilket är tur eftersom de låga fönsterkarmarna gör det närmast omöjligt att luta sig ut.
   
Inte Tesla-snabb, inte Tesla-snål
I Stealth är bilen verkligen tyst; det märks att den är väl ljudisolerad. Utanför bilen hörs ett artificiellt ljud i upp till 40 km/h men inuti bilen hörs det inte. I högre farter hjälper det låga luftmotståndet (Cw 0.31) till att hålla nere ljudet, och även de väldigt breda däcken håller sig tysta.
Accelerationen är förstås mäktig, men trots elmotorernas många hästkrafter och det massiva vridmomentet känns det aldrig Tesla-snabbt och de faktiska accelerationssiffrorna imponerar inte för den prislapp bilen har. Att släppa på bensinmotorn gör ingen enorm skillnad; visst går det snabbare men inte särskilt mycket. Det finns också en liten lagg innan kraften kommer, vilket vi numera vant oss att slippa när man kör elektriskt. Vikten på 2.5 ton känns mindre än i ungefär jämntunga Tesla Model S, styrningen är behagligt tung, den ska gå att ställa in i olika lägen men vi hittar inte hur och Karma-representanten säger att det inte går. 
Sammantaget är detta en bil att köras snabbt, långa sträckor rakt fram – en klassisk touring-bil. Men då inträder snabbt tillfället när bensinmotorn kickar igång. Då är förbrukningen lätt 0,8 liter milen, lika mycket som en konventionell bensinbil. När förbränningsmotorn är igång finns ingen start-stopp-teknik och bilen tvekar att gå tillbaks till eldrift även när batterierna fyllts på av bromskraftsåterföringen. 
Räckvidden på el ska vara åtta mil i blandad körning, vilket verkar fullt rimligt om man inte insisterar på att trycka ner gasen i botten så fort man får tillfälle. Det betyder ändå en snittförbrukning på el på över 2 kWh per mil; här har Karma en del att lära från Tesla vars bilar trots samma storlek, effekt och vikt har klart lägre förbrukning. 
När det är dags att ladda är vi glada att Karma-gänget shoppat runt för bra komponenter; laddtekniken är införskaffad från BMW vilket betyder att bilen kan laddas snabbare än förut. 40 kW snabbladdning ger 80% fyllda batterier på drygt 20 minuter medan den vanliga laddningen nu kan ske med upp till 32 ampere för den som har mycket att tillgå. Ladduttaget är på vänster bakflygel, bensinlocket på höger sida. 
Taket är täckt av solceller, vilket ser futuristiskt ut och med 200 W effekt ger lite el när bilen står i solen. Men även en riktigt solig dag handlar det om kanske två kilometer om dagen. En viktigare fördel kan vara att kupén håller rätt temperatur även när bilen inte är inkopplad, utan att ta kraft från batteriet. 
Säkerheten vet vi inte så mycket om; varken den nya eller gamla Karman har krocktestats officiellt. Det är inget ovanligt för lågvolymbilar, men blir ytterligare ett argument för Tesla som ju testats med högsta betyg. Karman har åtta airbags och vingelvarnare, men saknar sådant som börjar bli standard också i ganska billiga bilar; filhållare, intelligent farthållare och autostopp. 
Snabb men omkörd
Att åter köra Karma sex år efter det första testet är på en gång glädjande och lite ledsamt. Glädjande för att det alltid är värdefullt när bilindustrin tar fram en riktigt attraktiv miljöbil som får fler att vilja vara en del av omställningen. Ledsamt för att tiden så uppenbart sprungit ifrån Karman; räckvidden på el imponerar inte längre, bensinmotorn är för enkel och kompromissen helt enkelt numera onödig eftersom det finns bilar som kommer lika långt på el som Karman på bensin – men jämfört med Porsches laddhybrid är Karman klart bättre. Ryktet säger att Karma gör samma bedömning och helt enkelt ville få igång tillverkningen innan en fullt elektrifierad version kommer, kanske tillverkad i Kina.
I nuläget finns Karman inte i Europa men förra gången det begav sig såldes den också i Sverige, av samma försäljare som hade Aston Martin och Jaguar, och det kan mycket väl ske igen. Till dess är importören i Kanada mer än villig att ordna pappersarbetet för hugade spekulanter. På tre månader kan man ha sin bil; kort tid för en så exklusiv skapelse. 
Vi frågar Karma-agenten vem som köper Revero. I USA och Kanada tycks de flesta inte ersätta någon befintlig bil utan kompletterar de man redan har. Då är klimatnyttan förstås inte stor, och logiskt sett skulle de välja en Tesla istället. Men på sina håll har Teslan blivit alltför vanlig och det finns trots allt något fint i att en bil som Karma kan finnas. 
Vi gillar: 
  • Snygg
  • Exklusiv
  • Kraftfull
  • Bra väghållning
  • Komfortabel (i framsätet)
Vi ogillar: 
  • Begränsad räckvidd på el
  • Enkel förbränningsmotor
  • Litet baksäte och mindre bagageutrymme
  • Inte så snabb som man tror
Överväg också: 
  • Tesla Model S
  • Porsche Panamera laddhybrid
Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, juni 2018

Gillar du våra tester? Bli medlem!

Stöd gärna Gröna Mobilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs!

Bli medlem