Citroën DS3 Blue HDi (Diesel) – maj 2015

Biltest: Citroën DS3 Blue HDi

Citroëns bilar är för billiga. Det tycker de i alla fall själva, och vill röra sig uppåt i marknaden genom att profilera DS-modellerna som eget märke.

  • Pris: 195 900 kr med 100 hk, 212 900 kr med 120 hk
  • Miljöpåverkan: 94 g CO2/km, miljöbilsklassad version 87 g/km
  • Miljöklass: Euro 6
  • Bränsleförbrukning: Blandad körning 3.6 /100 km, landsväg 3.2 l/100 km, stadskörning 4.4 l/100 km. Miljöbilsversion: 3.4, 3.2, 3.8 l/100 km.
  • Säkerhet: Fem stjärnor i Euro NCAP. Antisladdsystem, låsningsfria bromsar och airbags fram, i sidan och som gardiner standard. Autobroms, backstartshjälp och däcktrycksövervakning standard. 
  • Motor: Fyra cylindrar, 1 560 cm3, 120 hk (88 kW) vid 3 500 varv/min, max vridmoment 270 Nm vid 1 750 varv/min. Miljöbilsklassad version: 100 hk (73 kW) och 250 Nm, vid samma varvtal. 
  • Mått: L 395 cm, B 172 cm, H 146 cm, axelavstånd 246 cm 
  • Vikt: Tjänstevikt 1 260 kg, maxlast 338 kg, släp 1 150 kg
  • Kupéutrymme/bagagevolym: 5 platser, 285 l, 980 l med fällda säten
  • Kraftöverföring: Framhjulsdrift, manuell växellåda med sex växlar (miljöbilsklassad version 5 växlar9.
  • Prestanda: 0–100 km/h 10.3 sek, toppfart 190 km/h, miljöbilsklassad version 11.8 sek, 189 km/h
  • Garantier: Nybilsgaranti 3 år eller 100 000 km, lack 3 år, rostskydd 12 år, vagnskada 3 år
  • Miljöförmåner: Vissa versioner miljöbilsklassade och därmed fordonsskattebefriade 5 år, dock ej testbilen.
Dags röra sig uppåt
Citroëns bilar är för billiga. Det tycker de i alla fall själva, och vill röra sig uppåt i marknaden genom att profilera DS-modellerna som eget märke. Citroënsymbolen i nosen ska successivt bytas ut mot DS-loggan, DS-modellerna ska bara säljas i egna bilhallar. DS3, som lanserades 2010 som den första DS-modellen i modern tid, har kommit halvvägs i processen, med en tydlig egen identitet men också Citroën-loggor i nosen. Nyligen uppdaterades den, med Euro 6-klassade motorer, bättre uppkoppling mot omvärlden och LED-belysning fram och bak. Den grundläggande designen rörde man inte; 

Oväntat praktisk
DS3 är baserad på Citroën C3, men fjädringen är mer avancerad och hjulbasen har sträckts något. Karossen är unik, inte många komponenter delas med andra modeller. Formen är också speciell, ”antiretro” kallar Citroën den med en tydlig pik till Mini, Fiat 500 och andra bilmodeller som tagit fasta på en ikonisk bilmodell och försöker upprepa den utan att tillföra särskilt mycket nytt. 
DS3:s hajfene-design sticker ut, ser tuff ut och har klarat tidens tand väl. Den döljer dessutom effektivt att detta är en hyfsat praktisk bil; taklinjen är nästan horisontell och aktern nästan vertikal, vilket ger oväntat goda utrymmen – det är klasskillnad gentemot livsstilsbilar som Fiat 500, Alfa Romeo MiTo och Mini Cooper. I motsats till många av konkurrenterna är DS3 med lite god vilja femsitsig, även om den bara finns som tredörrars och insteget inte är det lättaste. Baksätet ser på testbilen inbjudande ut i en snygg läderkombination, och det är hyfsad plats för benen, medan man i takhöjd får vara max 170 cm för att inte slå i. Mittplatsen har nackstöd, men det hjälper föga när man i övrigt inte har någon plats – men innan vi dömer alltför hårt ska vi komma ihåg att konkurrenterna inom ”livsstilsbilar” är sämre. Tyvärr är sidofönstrena högt skurna så att utsikten blir begränsad, och bak går de inte alls att öppna. Innanför den höga tröskeln ryms nästan trehundra liter bagage, trots att det under golvmattan döljer sig ett reservhjul som tar onödig plats. Baksätet fälls 60/40, i motsats till den hypade besvikelsen Citroën Cactus där det bara kan vikas helt, men det fäller inte platt utan det blir en ganska brant uppförsbacke att lasta i. 
Den coola designens främsta baksida är dålig runtom-sikt. Det som ser ut som breda sjok av mörkt glas är i själva verket bland de bredaste C-stolparna på hela bilmarknaden, vilket tillsammans med de små fönstergluggarna ger en mörk och murrig kupé och usel sikt snett bakåt. Tyvärr är det lika illa framåt, instrumentbrädan är högt uppdragen (här kunde DS3 gärna inspireras av Cactus), och vindrutans överkant långt neddragen, därtill tar regnsensorer och liknande väldigt mycket plats i mitten av vindrutan. Inte bara fickparkering, utan också att se rödljuset, blir svårt, vilket tillvalet backkameran inte kan avhjälpa.
Snåla motorer – men var är tryckluften?
Nya bilar från Peugeot-Citroën har lägsta utsläpp av alla tillverkare, och de snåla dieselmotorerna är en viktig del. Snålaste versionen av C3 släpper bara ut 79 gram per kilometer och förbrukar drömgränsens 0,3 liter per mil. Riktigt lika bra är inte DS3, men den finns med utsläpp från 87 gram CO2/km och klarar därmed miljöbilsklassningen med god marginal.
Lite överraskande är det inte minsta motorn som är snålast utan den fyrcylindriga 100-hästaren, trots att den släpar på 100 kilo mer än den trecylindriga motorn. Testbilen har i grunden samma motor, men med 20 extra hästkrafter, vilket gör att miljöbilsklassningen inte längre klaras, trots att 94 g CO2/km ju är under de 95 gram som är gränsvärdet. Men DS3 är en lätt bil och straffas för det av svenska regler som ju låter bilar släppa ut mer ju tyngre de är.
Vi snittar strax under 0,5 liter per mil, trots att vi inte helt kan hålla oss från att ibland dra nytta av den fina väghållningen och styrningen och den pigga gasresponsen. Förbrukningen hålls nere av start-stopp-systemet, som dock träder in väldigt sent, först när bilen står absolut still i motsats till de bästa systemen som stänger av motorn någon sekund tidigare. Motorn startar i alla fall snabbt och utan tvekan; det finns ingen anledning att stänga av systemet ens i tät stadstrafik. 
En växelindikator berättar när det är dags att växla upp och är i motsats till t.ex. Mini inte sportigt kalibrerad utan premierar tidiga uppväxlingar. Färddatorn berättar också hur snålt man kör.
Förhoppningsvis väntar ännu lägre utsläppssiffror i framtiden, där Peugeot-Citroëns lufthybrid väntar, där tryckluft används som ett slags hybrid-light och förbrukningen kommer ner kring 0,2-strecket. Men just eftersom märket ändå klarar utsläppskraven så är det osäkert om den supersnåla versionen blir verklighet. 

Tyskt sportig snarare än franskt skön
Citroën har inte riktigt bestämt sig vad DS ska vara. Själva namnet anspelat förstås på ikonmodellen DS från 1955, en av tidernas mest komfortabla bilar och sällan förknippad med någon särskild sportighet. De större DS4 och DS5 lever upp till denna tradition (se dessa tester), medan DS3 ska vara sportigare och alltså mer ofransk. 
Gränsen mellan sportig och okomfortabel kan vara hårfin, och många tyska bilar hamnar på fel sida, men DS3 hittar rätt. Bilens sättning är hård men aldrig så att bilen dunsar eller så att rumpan får stå för fjädringen. Styrningen är precis, hjulen hamnar precis där man vill och växellådan är en fröjd. Femman går att peta ifrån ca 50 km/h, sexan är gjord för motorvägsfart. Det är en befrielse att slippa Citroëns gamla robotiserade växellåda som gav en gummibandsliknande körning, och som fortfarande finns kvar i den minsta dieselvarianten. Vi testar dieseln på 120 hästar, 100 hästaren finns inte som testbil, och har kraft i överflöd i alla lägen, även med fullastad bil. Synd bara att motorn inte får elektrisk draghjälp annat än det lite gammaldags start-stopp-systemet.
Förarmiljön är bra, men hade gärna fått vara mer egen – det mesta känns kopierat från Audi eller lånat från den billigare C3. En positiv sak är att ratten inte har några knappar alls; man når ändå allting väldigt lätt. Skärmen är inte pekbar utan hanteras med ett litet vred, likaså har radion pyttesmå knappar som knappast kan hanteras utan att släppa vägen med blicken. Några andra knappar är utspridda och svårskötta, men det mesta är väl uttänkt och har blivit självklart långt innan testdagarna är över. 

Fem gamla stjärnor
DS3 testades hos Euro NCAP redan år 2009, och fick då fem stjärnor, bland annat tack vare sina sex airbags, men lågt betyg (35%) för fotgängarsäkerhet. Eftersom betygskriterierna skärpts, är det oklart om det hade räckt till toppbetyg idag, trots att den uppdaterade DS3:an nu har Active City Brake-systemet som automatiskt bromsar för hinder. Men det kostar 4 900 kr och funkar bara i farter upp till 30 km/h, och lämnar en alltså i sticket just när man börjar komma upp i farter där krockvåldet verkligen dödar. Tyvärr har Citroën inte utnyttjat uppdateringen till att förbättra fronten så att fotgängarsäkerheten ökar.
Dyr? Inte då!
DS3 går att få från 149 900 kr. Det är förvisso dyrare än motsvarande Citroën C3, som är rymligare och mer praktisk, men DS3 är långt coolare och klart billigare än motsvarande livsstilsbil från Tyskland eller Italien. Dessutom kommer DS3 att hålla sitt värde väl och har låga driftskostnader under tiden.
Men lika självklart som ingen väljer den absolut billigaste Minin eller Audi A1:an, så är det inte många som tar basversionen av DS3. Till att börja med väljer de flesta dieslarna, och då börjar prislappen på 165 900 kr. Men den versionen är det inte många som vill ha; en trecylindrig motor som bara klarar Euro 5, inte uppfyller miljöbilsdefinitionen och är utrustad med den oerhört trista gummibandsliknande robot-växellådan. Lägg upp 175 900 kr på bordet och det börjar motormässigt likna något; nu är det en modern turbodiesel med 100 hästar och miljöbilsklassad, låg förbrukning. Testbilen går på 212 900 kr, för merkostnaden får man tjugo hästar extra och ett Sport-paket med bl.a. autostopp, klimatanläggning, parkeringssensorer bak, sportsäten och full Xenon LED-belysning. Det räcker inte för att motivera de nästan 40 extra lakanen, särskilt som man nu missar miljöbilsklassningen och märkligt nog får lasta femtio kilo mindre trots att tjänstevikten är den samma.
Utgå alltså ifrån snåldieseln, som redan från början är rätt välutrustad, bl.a. med luftkonditionering med kylt handskfack, farthållare och hastighetsbegränsare. Men det är ändå värt pengarna att lägga till Drive Pack för 9 800, med autobroms, klimatanläggning, parkeringsensorer bak, regnsensor och mycket annat. Sen kan du fortsätta välja tillbehör av hjärtans lust, från en katalog på hela 40 sidor, inklusive tio olika växelspaksknoppar och sex färger för instrumentbrädan. I motsats till Mini och Audi, är det mesta klart överkomligt; till exempel kostar en avvikande takfärg 1500 kr och coolare fälgar någon tusenlapp. Tillbehör med miljöinriktning lyser med sin frånvaro och tygsufletten tycks ha försvunnit ur tillbehörslistan för Sverige.
Vi gillar: 
• Förbrukning
• Köregenskaper
• Utseende
• Säkerhetssystem
• Pris
Vi ogillar: 
• Baksäte och bagageutrymme lite trångt
• Usel runtom-sikt
• Vissa delar känns billiga
• Enkel start-stopp, ingen hybridisering
Överväg också: 
• Gas- eller etanolversion av Seat Leon
• Audi A1 miljöbilsklassad snåldiesel
• Fiat 500 tvåcylindrig bensinare
• Mini Cooper snåldiesel
Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, maj 2015

Gillar du våra tester? Bli medlem!

Stöd gärna Gröna Mobilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs!

Bli medlem