Nyheter

  Nyheter i RSS format
11/9: Tillverkas våra miljöbilar på ett hållbart sätt?
Tillverkning av batteri till elbilen Audi e-tron i en fabrik i Bryssel som sägs vara närapå klimatneutral. Foto: Audi Gröna B...
 
 
 
Det är dags att hållbarhetsdeklarera fordonen, både i bilhallarna och i reklamen
Ett exempel på hur klimatpåverkan under en bils livstid kan skilja flera ton. Ditt bilval är avgörande. Foto: Martin P...
 
 
 
4/9: Gröna Bilister nominerar 45 bilmodeller till utmärkelsen Miljöbästa Bil 2019
Prisutdelning i tävlingen Miljöbästa Bil 2018. Foto: Martin Prieto Beaulieu/Gröna Bilister Enligt klimatlagens mål ska trans...
 
 
 
29/8: Vänd pyramiden! Gröna Bilister lanserar ny bok om trafikplanering med människan i centrum
I framtiden kommer inte bilarnas utsläpp att vara den stora stridsfrågan, utan vilken plats de får ta i våra samhällen. En pl...
 
 
 
6/8: Vi Vill Veta – våra drivmedels klimatpåverkan och ursprung redovisas i ny rapport från Gröna Bilister
Enligt klimatlagens mål ska klimatpåverkan från inrikes transporter minska med 70 procent från år 2010 till år 2030. Om man å...
 
 
 
8/7: Stort politiskt stöd för att miljö- och energideklarera fordon
Lorentz Tovatt (Mp) och Rickard Nordin (C) tar i hand på att sparka igång arbetet för att miljö- och energideklarera fordon med...
 
 
 

NAMAs: FN-mekanism för finansiering av klimatsmartare transportlösningar

Hur mycket påverkas trafiken och fordonsbränslena av FN-överenskommelserna? Inte särskilt mycket kan man tro, eftersom Kyotoavtalet inte specificerar hur utsläppen ska minskas – och EU har hur som helst egna utsläppsmål som motsvarar det nya åtagandet. Men på ett område kommer förändringar som ökar transsportsatsningarna: NAMAs, Nationally Appropriate Mitigation Actions, nationellt anpassade handlingar för minskade utsläpp.

NAMA

Med NAMAs tänks utvecklingsländer, ”non-Annex 1-länder” i FN-terminologin, definiera hur de ska åstadkomma sina utsläppsminskningar. Det gäller för perioden från år 2020, då hela världen ska ha bindande utsläppsmål. Men också på kort sikt, då finansiering av NAMAs ska kunna vara ett sätt att minska sina utsläpp för länder som redan har utsläppskrav, ”Annex 1-länder” iFN-terminologin. NAMAs blev först ett begrepp på Köpenhamnstoppmötet 2009 och har utvecklats sedan dess, bl.a. med beslut att skapa ett frivilligt internationellt NAMA-register. NAMA blir därmed ett slags komplement till CDM, FN:s projektbaserade utsläppsmekanism.

Genom att utforma en NAMA blir det enklare att få internationellt stöd, och klimateffekten blir mätbar och jämförbar. Samtidigt är NAMAs flexibla; de kan användas för att skapa nya projekt, kan registreraredan pågående projekt och skala upp vad som redan finns.

Transportfokus

Ett femtiotal utvecklingsländer har tagit fram NAMAs, som till skillnad mot t.ex. CDM är sektorsinriktade, och alltså kan ta ett mycket större grepp än enskilda projekt – även om skillnaden i slutändan inte blir så stor eftersom även CDM tillåter att man slår samman många projekt.

EcoFys granskning anger att 23 % av de 35 NAMAs de granskat har transporter som huvudfokus, 37 % har energi, 14 % avfall, 11 % byggnader. En annan studie anger att ungefär två tredjedelar av de hittills framtagna NAMAs har transportinriktning; den högre siffran beror på att även t.ex. projekt om energi ofta har med transporter.

Inom transportområdet är det övervikt för satsningar på bättre kollektivtrafik och omställning till förnybara drivmedel, ofta i kombination, men det kan också t.ex. vara stadsplanering, vägavgifter eller utbildning i eco-driving.

Fokuseringen på transporter är logisk eftersom de står för en så stor del av världens samlade klimatpåverkan, och eftersom en omställning av transportsystemet ofta är så omfattande och dyr att utvecklingsländer behöver stöd för att kunna finansiera det. Bland de transportinriktade NAMAs kan nämnas:

·Bangladesh: Utbyte av gamla fordon och drivmedel

·Benin: Utveckling av kollektivtrafik i huvudstaden Cotonou

·Chad: Biobränslen i transportsektorn

·Etiopien: Åtta nya tåglinjer och en snabbtåglinje

·Kina: Stimulans till fordon på förnybara drivmedel och el

·Mexiko: Utbyggnad av kollektivtrafik enligt BRT (Bus Rapid Transport)

·Mongoliet: Stödja import av energieffektiva fordon

·Sydafrika: Utveckling av avancerade, hållbara transportlösningar

·Tunisien: Utveckla multimodala transportlösningar

Flera av dessa NAMA:s är mycket konkreta och en del av dem är redan påbörjade, trots att NAMA som mekanism alltså inte riktigt sjösatts än. Därtill bistår flera biståndsorganisationer, bl.a. tyska GIZ, med att både utveckla NAMAs och finansiera dem. Sverige har hittills finansierat NAMA-utveckling främst genom internationella organ som vi stödjer.

Register

Med NAMA-registret tänks i-länder börja finansiera projekt iutvecklingsländer, men det finns en ömsesidig misstro mot registret: I-länder är oroade att det i sig ses som en intäkt för att man ska bidra med finansiering, samtidigt som både Anpassningsfonden och Gröna Klimatfonden gapar tomma, medan u-länder är oroade att deras handlingsfrihet i utförandet av åtgärder minskar när projekten FN-registreras.

Flera i-länder är också intresserade av NAMA som en offset-mekanism, alltså ett sätt att nå sina egna utsläppsmål genom att minska klimatpåverkan i andra länder. Den skulle då bli ett komplement till CDM-mekanismen, som har svårare att hantera stora system. Exempelvis kan ett CDM-projekt inte godkänna ett allmänt byte från fossila till förnybara drivmedel eftersom utsläppsminskningarna är svåra att följa och ibland passerar landsgränser. Däremot kan CDM godkänna att en fabrik byter från fossil diesel till biodiesel.

CDM har den senaste tiden har drabbats av en mycket kraftigt sjunkande efterfrågan – utsläppsmålen är så lågt satta att väldigt få aktörer behöver lösa delar av målet med åtgärder utomlands. Därför är det tveksamt om det finns utrymme för ännu en mekanism, men NAMA har som framgått flera ben att stå på.

Mattias Goldmann

Läs mer om respektive lands förslag här. (En uppdaterad lista bör komma snart.)

Läs regeringens sammanfattning av Doha här
Nyhetsbrev och tidning
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och läs det senaste numret.

Trafik & Miljö är vår tidning med intressanta artiklar från miljöbilsvärlden.

Bli medlem

Du behövs, vi behövs
I Gröna Bilister kan du känna igen dig både med och utan bil. Anmäl medlemskap här.
Våra samarbetspartners
       Bilpoolernas Riksförbund


     


               


Köpa miljöbil eller dela bil?
Följ oss i sociala medier