Fossilfrihet till varje pris?

Bidrar PFAD till regnskogsskövling?

Startsida: Sammanfattning

Föregående sida: Är palmoljebranschen på väg att saneras?

På grund av att tillgången på certifierad palmolja är större än efterfrågan och på grund av förekomsten av fusk med certifieringen bidrar varje tillkommande efterfrågan på palmolja till den fortsatta skövlingen av regnskog.  Är den tillkommande efterfrågan stor ökar trycket på regnskogen mycket, är den tillkommande efterfrågan liten ökar trycket litet. Efterfrågas ingen certifiering blir tryckökningen stor, krävs certifiering blir tryckökningen mindre. Men effekten finns där i vilket fall som helst.

Under flera år brukade man säga att bara en marginell del av all palmolja används till biodiesel, kanske ett par, tre procent. Därmed spelade det inte så stor roll för palmoljeindustrin om vi började använda lite mer palmoljediesel. Effekten på regnskogsskövlingen blev liten. Men användningen av biodiesel ökar snabbt, inte minst i Sverige, och därmed efterfrågan på palmoljeprodukter som råvara. Förra året kom uppgifter på att 45 procent av den palmolja som år 2014 importerades till Europa användes till biodiesel, en snabb ökning från 8 procent år 2010. Dessa uppgifter sägs ha läckts från den Europeiska branschorganisation Fediol till Transport & Environment. Om uppgifterna stämmer är andelen förmodligen ännu större idag. [Uppdatering: år 2017 hade andelen ökat till 51 procent.] När European Biodiesel Board ombads bemöta uppgifterna svarade de inte direkt, utan angav istället att 10-15 procent av hela världens palmoljeproduktion används till biodiesel. Även detta är en betydande andel som förmodligen växt sedan 2014.

Vår diskussion har hittills gällt palmolja. Kan PFAD friskrivas från den negativa påverkan på regnskog och klimat som vi tillskriver palmoljedieseln? Eftersom endast 5 procent av råvaran från oljepalmsfrukterna blir PFAD kan det tyckas att en ökad efterfrågan på denna lilla fraktion varken gör till eller från. Visst ökar priset på PFAD om efterfrågan ökar, kan man resonera, men eftersom den tillgängliga mängden PFAD aldrig kan bli mer än 5 procent av råvarumängden palmoljefrukt blir intäktsökningen per hektar oljepalmsodling på grund av detta så liten att den i sig aldrig kan ge motivera en expansion av odlingen.

De norska miljöorganisationerna Zero och Regnskogfondet granskade år 2016 effekterna av användandet av PFAD. De skriver under på ovanstående resonemang, vilket gör att biodieselproducenten Neste refererar till deras rapport som ett sätt att försvara sitt användande av PFAD som råvara. Värt att notera är dock att den norska rapporten påpekar att indirekta effekter av ökad användning av PFAD kan öka trycket på regnskogen. Om en större andel av en given mängd PFAD används till drivmedel måste annan råvara hittas till dess övriga användningsområden – som tvål, ljus och djurfoder. Den andra råvaran kan heta palmolja. Med tanke på att en stor och snabbt ökande andel av all PFAD som tillverkas i världen används till HVO i Sverige kan dessa undanträngningseffekter vara betydande. År 2016 var denna andel knappt 10 % enligt Gröna Bilisters uppskattning, och år 2017 var den 15 - 20 %.

Värt att notera är att oavsett vidden av dessa indirekta effekter rekommenderade den norska rapporten i starka ordalag att Norge skulle klassificera om PFAD från restprodukt till bi- eller samprodukt, vilket också skedde.

Man kan ifrågasätta resonemanget att en ökad efterfrågan på PFAD inte direkt kan leda till mer regnskogsskövling. Den stigande efterfrågan på PFAD har gjort att prisskillnaden gradvis minskat, såsom visas på denna sida. Under 2017 har priset på PFAD för det legat på mellan 90 och 95 procent av priset på palmolja, med en topp på 97 % under mars månad. Det faktum att man nästan kan likställa PFAD och palmolja när det gäller marknadsvärde gör att man kan ifrågasätta meningen med att separera dem när det gäller effekten på palmoljeindustrin av en ökad efterfrågan. Det skulle innebära att pressen på regnskogen ökar ungefär lika mycket oavsett vilken av dessa två råvaror man väljer.

Ett sådant likställande av PFAD och palmolja innebär att vi antar att en tillkommande efterfrågan på en viss mängd PFAD leder till en mycket högre prisökning på PFAD än den prisökning på palmolja som blir följden av en tillkommande efterfrågan på samma mängd på palmolja. Detta eftersom tillgången på PFAD endast är cirka 5 procent så stor som tillgången på palmolja. Detta är inte orimligt med tanke på lagen om tillgång och efterfrågan. Antagandet stöds dessutom av empirin, som visar att priset på PFAD relativt sett har ökat mer än priset på palmolja, åtminstone sedan millennieskiftet. Om biodieseltillverkare i Europa fortsätter att använda PFAD som råvara, men väljer bort palmolja av föregivna miljöskäl, finns inget som hindrar att priset på PFAD snart kommer att bli högre än på palmolja. Det är till och med troligt med tanke på biodieselindustrins stora betydelse som konsument av palmoljeprodukter.

I ett viktigt avseende utgör PFAD idag ett större hot mot regnskogen än palmolja. Eftersom PFAD klassas som restprodukt behöver den inte vara spårbar tillbaka till odlingsplatsen för att få hållbarhetsbesked, utan endast till raffinaderiet där den uppstod. I dagsläget kan heller inte den PFAD som används i svensk HVO spåras längre tillbaka i produktionskedjan än så. Därför kan den inte heller certifieras på samma sätt som palmolja. De ökade intäkterna från den ökande försäljningen av PFAD kan därför komma icke-seriösa aktörer till del, och kan leda till att dessa använder inkomsterna till att röja ny odlingsmark i regnskogen. Biodieselproducenten Neste har dock lovat att den PFAD de använder ska var fullt spårbar senast år 2020.

Nästa sida: När kommer alternativen?

Relaterat material
Sammanfattning
PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en biprodukt som uppstår vid palmoljetillverkning. Dess vara eller inte vara som råvara till......

6/8: Vi Vill Veta – våra drivmedels klimatpåverkan och ursprung redovisas i ny rapport från Gröna Bi
Nästa år måste drivmedelsbolagen deklarera klimatpåverkan och ursprung hos sina drivmedel på klisterlappar som sätts upp på brän......

EU ger klartecken till ursprungsdeklaration av drivmedel vid pump
Regeringen har lagt fram en proposition om att drivmedelsbolagen måste informera oss konsumenter om drivmedlens klimatpåverkan o......

11/6: Sockerrörsfält och oljefält
Förmodligen inte på någotdera stället, om du haft andra alternativ. Den sociala hållbarheten hos våra drivmedel kan bli bä......

9/8: Regeringen beslutar att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklareras vid pump
Idag tar regeringen beslut om att införa ett krav i drivmedelsförordningen på att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklarer......

Politikerna rör om i bränslegrytan – Hur kommer soppan att smaka?
Flera spelregler införs nu som syftar till att göra våra drivmedel hållbara. Vissa beslut påskyndar omställningen till fossilfrihe......

23/2: Remissvar strikt definition av restprodukt
På bara ett par år har PFAD seglat upp som den dominerande råvaran till förnybar diesel i Sverige. PFAD är en biprodukt vid palm......