Bränslebolagen måste lägga palmoljekorten på bordet

Gröna Bilister uppmanar bränslebolagen att offentliggöra råvarorna till all förnybar diesel HVO de producerar eller köper. Först då vet vi om försäljningsstoppet i Sverige av HVO tillverkad av palmoljeprodukten PFAD har lett till en förändrad råvarubas. Först då vet vi om vi fortsätter att elda på efterfrågan på palmolja genom att tanka HVO.

Bild: Paul Hilton/RAN/The Guardian

Den 22 januari 2020 publicerade Gröna Bilister debattartikeln Ge oss insyn i vilka råvaror som ingår i HVO-dieseln i Ny Teknik. Neste skrev repliken Vi trixar inte med våra siffror för HVO, och Gröna Bilister skrev slutrepliken Neste svarar inte på vår fråga

[UPPDATERING 6/3 2020: Preem öppnar upp om ursprunget till sin HVO]

Föreliggande artikel ger mer bakgrundsfakta till debattartiklarna. Genom dessa artiklar följer Gröna Bilister upp sin kampanj Fossilfrihet till varje pris? Målet med kampanjen var att få tillstånd en omklassificering av PFAD (Palm oil Fatty Acid Distillate), så att denna råvara till HVO räknas som en biprodukt vid palmoljetillverkning snarare än som en rest. Då måste den uppfylla strängare hållbarhetskrav. Den nya klassificeringen trädde i kraft den 1 juli 2019.

Gröna Bilister har fått många frågor under hösten 2019 om det nu går att tanka diesel med hög andel HVO med gott samvete. Vi har inte kunnat ge något bra svar eftersom vi saknar avgörande information. Därför uppmanar vi bränslebolagen till fullständig transparens.

För att ge sammanhang till frågorna och uppmaningarna inleder vi med att sammanfatta den information vi faktiskt har.

Nattsvart historia, flämtande hopp

Sedan början av 1970-talet ökar utvinningen av palmolja nästan exponentiellt. Sedan år 2005 har produktionsvolymen fördubblats. Mer än 80 procent av palmoljan kommer från Indonesien och Malaysia. Regnskogen i dessa länder är ett av världens mest värdefulla naturområden. En allt större del av denna regnskog ersätts av oljepalmsplantager. Den ursprungliga naturen är på väg att försvinna.

Under åren 1990 till 2010 anlades knappt hälften av de nya oljepalmsplantagerna i den indonesiska delen av Borneo i tidigare orörd skog. Dessa plantager bedöms ligga bakom 57 procent av skogsskövlingen mellan åren 2000 till 2010. På grund av avskogning och utdikning av våtmarker ligger Indonesien nu på fjärde plats bland de länder som släpper ut mest växthusgaser.

Det kommer dock goda nyheter därifrån. Avskogningen i Indonesien åren 2017 och 2018 var betydligt lägre än tidigare år, tack vare ambitiös lagstiftning kring skogsskydd och förbättrad kontroll. Denna utveckling är dock ömtålig. Om vi eldar på efterfrågan på palmolja ytterligare ökar risken att politiker som ser mellan fingrarna på regnskogsskövling kommer till makten.

Brasilien är ett varnande exempel. Skövlingen av Amazonas avtog efter millennieskiftet tack vare tydlig politisk vilja. Men nu ökar avskogningen igen, delvis på grund av att Jair Bolsonaro valts till president. Hans kandidatur stöddes av jordbruksindustrin, och som tack har han har nu luckrat upp regelverken och försvagat kontrollorganen.

Biodrivmedel driver efterfrågan på palmolja

En allt större andel av den accelererande produktionen av palmolja används som råvara till biodrivmedel. Av den palmolja som importerades till EU år 2018 var denna andel 53 procent.

Den palmolja som används som drivmedel i Europa är hållbarhetscertifierad av RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil). Denna certifiering har tyvärr inte fått det genomslag många hoppades på. Knappt 20 procent av all palmolja certifieras, och endast hälften av denna certifierade olja efterfrågas. Överskottet av certifierad palmolja innebär att ökad efterfrågan på sådan palmolja till Europas dieselbilar kan tillgodoses genom att nya icke-certifierade oljepalmsplantager anläggs i orörd regnskog.

Utifrån empiriska data kring expansionen av palmoljeplantager till mark med högt kolinnehåll sedan år 2008 bedömer EU-kommissionen att biodrivmedel gjorda av palmolja idag har högre klimatpåverkan än fossil diesel.

Våren 2019 beslutade EU-kommissionen att palmolja – som enda råvara – ska anses medföra hög risk för indirekta skadliga effekter kopplade till förändrad markanvändning. Sådana råvaror ska på sikt inte längre få bidra till EU:s mål att öka andelen förnybara drivmedel för landtransporter till 14 procent år 2030. Denna utfasning av palmolja ska dock ske gradvis, och har ännu inte fått genomslag.

I Sverige har efterfrågan på palmoljeprodukter till biodrivmedel ökat snabbt. De utgjorde hela 49 procent av råvarorna till den förnybar diesel av typ HVO som såldes i Sverige år 2018. Detta innebär att 33 procent av alla våra biodrivmedel tillverkades av palmoljeprodukter detta år, och att 7,5 procent av alla drivmedel som användes i Sverige över huvud taget tillverkades av palmoljeprodukter.

Den 1 januari 2020 införde Indonesien krav på inblandning av 30 procent biodiesel i den diesel som säljs i landet. Detta sker delvis som svar på EU:s kommande restriktioner, i syfte att försvara och gynna den inhemska palmoljeindustrin.

Efterfrågan på biodrivmedel som flygbränsle ökar nu snabbt, som en följd av den intensiva debatten om flygets klimatpåverkan. Här ligger vägen än så länge öppen för att använda palmoljeprodukter som råvara, eftersom EU:s restriktioner för palmolja endast gäller biodrivmedel för transporter på väg och järnväg.

Palmoljans mindre kända syskon

I Sverige har PFAD (Palm oil Fatty Acid Distillate) blivit den viktigaste palmoljebaserade råvaran till HVO. Denna fettsyra utgör 3-5 procent av den råa palmoljan och avskiljs vid raffineringen. Uppskattningsvis 15-20 procent av världens samlade produktion av PFAD har de senaste åren använts i svenska dieselfordon.

All PFAD efterfrågas på marknaden, och säljs till 80-95 procent av priset på palmolja. Ökad efterfrågan på PFAD ger därmed nästan lika stora ekonomiska incitament för nyodling av oljepalmer som motsvarande ny efterfrågan på palmolja.

Om en stigande efterfrågan på PFAD till HVO istället tillgodoses inom den befintliga produktionsvolymen PFAD, ersätts den PFAD som tidigare användes till exempelvis tvål eller djurfoder ofta med palmolja. Effekten blir återigen incitament att odla fler oljepalmer.

På ett sätt är PFAD en ännu mer riskabel råvara än palmolja. Den palmolja som används till biodrivmedel i Europa ska uppfylla EU:s hållbarhetskriterier, vilket bland annat innebär att den inte får odlas på mark som var regnskog eller naturlig våtmark efter den 1 januari 2008. För att kontrollera detta krav måste palmoljan vara spårbar tillbaka till plantagen. Än så länge är det omöjligt att spåra all PFAD.

Sverige sätter ned foten

På grund av dessa risker med PFAD och dess betydande värde klassas denna råvara sedan den 1 juli 2019 inte längre som en restprodukt i Sverige. Därmed ställs nu samma hållbarhetskrav på PFAD som på andra råvaror till biodrivmedel. Eftersom tillverkarna ännu inte kan spåra all PFAD de använder innebär detta antingen att PFAD för tillfället är utestängd från den svenska drivmedelsmarknaden, eller att en ytterst begränsad mängd PFAD kan användas.

Detta borde dämpa efterfrågan på PFAD, och därmed lätta något på trycket mot den kvarvarande regnskogen. Men det finns en risk att denna effekt går om intet.

Bokföringstrixande

Om de bolag som tillverkar HVO av PFAD lyckas sälja denna i ett annat land än Sverige kan de fortsätta att tillverka lika mycket sådan HVO som före Sveriges PFAD-stopp. De behöver inte ens styra om några bränsletransporter; allt som krävs är att de i bokföringen tilldelar Sverige en PFAD-fri andel av produktionen enligt den så kallade massbalansprincipen [1]. Andra köpare får istället HVO som på papperet innehåller mer PFAD än tidigare. Den fysiska råvarumixen i den HVO vi tankar våra dieselbilar med förblir då densamma.

Det finska bränslebolaget Neste tillverkar all den HVO av palmoljeprodukter som används i Sverige. För att kunna avgöra om Sveriges omklassning av PFAD tvingat dem att använda andra råvaror i sin HVO-produktion – eller till och med tvingat dem att dra ned produktionsvolymen – måste vi känna till följande:

1) om Neste tillverkar minst lika mycket HVO som Sverige efterfrågar av andra råvaror än PFAD.

2) om all HVO som Neste tillverkar av PFAD finner köpare i andra länder.

Om svaret på båda frågorna är JA är risken stor att Sveriges PFAD-stopp inte har påverkat produktionen av HVO alls, och att trycket på regnskogen inte alls har minskat.

Luckor i Nestes bokföring

Neste vägrar dock konsekvent att svara på frågan hur stor del av råvarubasen i deras sammanlagda produktion som består av PFAD. I deras årsredovisningar kan man däremot utläsa hur storandel palmolja de använder, samt andelen rester och avfall. I Nestes redovisning hamnar PFAD i den senare kategorin.

År 2018 utgjorde rester och avfall 83 procent av Nestes råvarubas. De redovisar samtidigt att palmolja utgjorde 17 procent av råvarorna, vilket innebär att Neste använde nästan enbart palmolja som primär råvara år 2018. Även åren 2014 till 2017 dominerade palmoljan helt och hållet bland de primära råvarorna.

Trots palmoljans dominans listar Neste fem olika vegetabiliska oljor som primära råvaror. Därför kan man misstänka att PFAD på liknande sätt dominerar bland resterna och avfallet på grund av dess relativt låga pris och den goda tillgången, trots att Neste listar sex olika sådana råvaror.

Dominansen av PFAD bland resterna och avfallet kan dock inte vara så stor som för palmoljan bland de primära råvarorna, eftersom en ganska stor andel av den HVO som Neste exporterar till Sverige tilldelas andra typer av rester och avfall som råvara, främst animalisk och vegetabilisk avfallsolja och slakteriavfall.

I bokföringen av råvaror till den HVO som tilldelades svenska kunder år 2016 var cirka 5 TWh avfallsolja. Åren 2017 och 2018 tilldelades vi cirka 5 TWh slakteriavfall. Om mängderna av dessa råvaror som Neste tillför sin produktion är ungefär desamma varje år har minst 10 TWh av deras HVO andra råvaror än palmolja och PFAD. Givet Nestes produktion av HVO år 2018 på knappt 33 TWh är PFAD i så fall råvara till högst 17 TWh, medan palmolja är råvara till knappt 6 TWh HVO.

Knappt 14 TWh HVO användes i Sverige år 2018, varav drygt 12 TWh bör ha producerats av Neste. (Den resterande delen tillverkades av Preem, som huvudsakligen använder tallolja som råvara.) Dessa siffror och hypotetiska resonemang antyder ett jakande svar på den första frågan ovan – om Neste kan tillgodose den svenska efterfrågan med HVO som på papperet är fri från PFAD. Men ett säkert svar kan Gröna Bilister inte ge.

Med den begränsade information som är tillgänglig kan Gröna Bilister inte heller svara på den andra frågan – om all HVO som Neste tillverkar av PFAD finner köpare i andra länder. Flera medlemsländer i EU delar Sveriges bedömning att PFAD inte är en restprodukt, vilket i praktiken gör det svårt eller omöjligt att i bokföringen tilldela dessa länder HVO tillverkad av PFAD. Det gäller till exempel Danmark, Frankrike, Holland, Italien, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Det kan finnas medlemsländer i EU som inte tagit något uttryckligt beslut om klassificering.

Det enda EU-land som framhärdar i att klassa PFAD som en restprodukt är Finland. Detta förvånar ingen, eftersom finska staten är den enskilt största ägaren i Neste med drygt 44 procent av aktierna. Finland såg också till att fördröja Sveriges omklassning av PFAD genom att lämna in en not till EU-kommissionen.

I februari 2019 antog Finland en lag som tvingar fram inblandning av 30 procent biodrivmedel i vägtrafiken senast år 2030. Detta kommer att ge Neste god möjlighet att få avsättning för den HVO de tillverkar av PFAD, om Finland håller fast vid sin klassificering PFAD som en rest.

Preem och andra bränslebolag talar också tyst

Det är inte bara Neste som håller tyst om detaljerna i sin råvarubas. Preem har hög svansföring i debatten om palmolja och PFAD. De brukar säga att den HVO de säljer i Sverige inte innehåller palmolja eller PFAD och framhäver istället den HVO som de själva tillverkar av tallolja.

Men Preem måste köpa HVO av Neste för att täcka efterfrågan i Sverige. Och Neste har tidigare inte kunnat erbjuda HVO fri från palmolja och PFAD. Med bokföring enligt massbalansprincipen kan det dock vara möjligt för Preem att på pappret hävda att vi svenskar får HVO fri från palmolja och PFAD, om de lyckas sälja vidare ”svarte Petter” i massbalansversion till andra länder.

För att bringa klarhet i dessa frågor efterlyser Gröna Bilister information från Preem om den bokförda råvarubasen hos den HVO de köper från Neste, inte bara hos den HVO de säljer i Sverige. Samma uppmaning riktar vi till alla andra leverantörer av drivmedel i Sverige.

St1 har planer på att producera egen HVO av palmolja som odlas i Colombia i det bioraffinaderi de bygger i Göteborgs hamn. St1 hävdar själva att denna palmolja inte kommer att bidra till regnskogsskövling eftersom den ska odlas på savannen.

Man kan dock argumentera för att all ökad efterfrågan på palmoljeprodukter ökar incitamenten att odla mer oljepalmer i Sydostasien, med de risker för regnskogsskövling detta innebär, eftersom den leder till stigande världsmarknadspris. Det är ändå viktigt att poängtera att palmoljeprodukter inte i sig själva är ”onda” råvaror. Hållbarheten hos palmolja, PFAD och alla andra förnybara råvaror beror helt och hållet på hur de produceras, och på sekundäreffekterna i produktionens spår.

I Indonesien och Malaysia är situationen för regnskogen och våtmarkerna dock så kritisk att vi måste dra i nödbromsen. Att ytterligare underblåsa efterfrågan på palmoljeprodukter är bokstavligen att leka med elden. Det är sätta en blåsbälg till de anlagda bränder i regnskogen som bereder mark för nya illegala palmoljeplantager.

Släpps PFAD in i värmen igen?

Av detta skäl anser Gröna Bilister att vi bör undvika PFAD även om den görs spårbar och uppfyller de strängare hållbarhetskriterier från EU som nu ställs på den, när den inte längre klassificeras som en rest.

Under hösten 2019 har Gröna Bilister försökt vinna klarhet i om en viss del PFAD redan nu uppfyller dessa hållbarhetskriterier, så att FVO gjord av PFAD redan idag kan säljas till svenska kunder. Vi har inte lyckats.

Neste skriver i sin årsredovisning för 2018 att 44 procent av den PFAD de använde som råvara detta år var spårbar, vilket är en förutsättning för att kunna uppfylla hållbarhetskriterierna. Nestes mål att all PFAD de använder ska vara spårbar år 2020.

Gröna Bilisters intryck är att vissa svenska drivmedelsleverantörer som köper HVO av Neste inte ens själva vet om den vara de säljer på papperet innehåller PFAD. Anders Nyberg är Head of Public Affairs hos Neste. Han svarade så här på Gröna Bilisters fråga i september 2019:

Min bild är att vi kanske kommer kunna ha viss volym PFAD som möter de nya svenska kraven men att det är begränsat. Vi arbetar på att utöka tillgängligheten. Det är komplext och det krävs ett gediget arbete som Neste tar på största allvar.”

Om vi inte tar avstånd från HVO tillverkad av PFAD är risken stor att PFAD på nytt kommer att dominera råvarumixen, på grund av dess relativt låga pris och den höga tillgången. Innan stoppet den 1 juli 2019 steg andelen svensksåld HVO som på papperet var tillverkad av PFAD snabbt från 23 procent år 2016 till 39 procent år 2017 och 46 procent år 2018.

Vi Vill Veta!

Under andra halvåret 2019 har Gröna Bilister fått många frågor från myndigheter, företag och privatpersoner om de nu kan tanka HVO med gott samvete, efter det att PFAD motats bort som råvara. Vi har inte kunnat ge något bra svar.

För att engagerade konsumenter ska kunna avgöra om det är ett gott val ur miljö- och klimatsynpunkt att tanka diesel med hög andel HVO måste drivmedelsbolagen svara på följande frågor:

1) Hur stora andelar palmolja och PFAD används som råvara i den HVO ni producerar eller köper?

2) Vilka är ursprungsländerna till denna palmolja och PFAD?

3) Hur stor är andelen palmolja bland råvarorna till den HVO ni säljer i Sverige?

4) Om det åter blir möjligt att använda PFAD som råvara i den HVO som säljs i Sverige, kommer ni då att sälja sådan HVO?

Den springande punkten är att vi konsumenter måste få reda på råvarubasen till HVO i produktions- och inköpsledet. På grund av möjligheten att i bokföringen ”gömma” sin palmoljebaserade HVO hos köpare i andra länder räcker det inte att få reda på råvarubasen i det svenska försäljningsledet.

Att få veta ursprungsländerna till palmoljeprodukterna är nödvändigt för att kunna göra en mer detaljerad bedömning av deras hållbarhetsegenskaper. Till exempel är palmoljeprodukter från Indonesien förknippade med mer direkta risker för regnskogsskövling än palmoljeprodukter från Thailand, Colombia eller Nigeria. 

I maj 2020 kommer det upp dekaler på pumparna som visar råvaror och ursprungsländer till de drivmedel leverantören sålde i Sverige föregående år. Om dessa leverantörer dessutom ger nyårslöftet att svara på ovanstående frågor kan 2020 bli konsumentmaktens år i drivmedelssektorn. Då kan var och en av oss dra vårt strå till stacken för att rädda den kvarvarande regnskogen i Sydostasien. Därmed bidrar vi också till att rädda klimatet, genom att kolet då stannar kvar i skog och våtmarker.



[1]Massbalansen ska kunna visa att den mängdbränsle med särskilda hållbarhetsegenskaper som levererats ut motsvaras av en minst lika stor mängd som levererats in under ett kalenderår. Uppfyllande av massbalansen innebär att inte mer mängd bränsle med särskilda hållbarhetsegenskaper har tagits ut ur leverantörens system än vad som har tillförts. Massbalansen gäller på landsnivå.” Citat från Upphandlingsmyndigheten.

Relaterat material
3/4: Regeringen vacklar kring klimat- och ursprungsdeklaration av drivmedel
Miljödepartementet meddelar att införandet av klimat- och ursprungsdeklarationen av drivmedel skjuts upp ännu en gång, till den ......

Ursprunget till Preems förnybara diesel HVO
För att avgöra om förnybara drivmedel är hållbara måste vi känna till deras ursprung. Detta är särskilt viktigt för förnybar die......

6/3: Preem öppnar upp om ursprunget till sin förnybara diesel HVO
För att avgöra om förnybara drivmedel är hållbara måste vi känna till deras ursprung. Detta är särskilt viktigt för förnybar die......

9/8: Regeringen beslutar att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklareras vid pump
Idag tar regeringen beslut om att införa ett krav i drivmedelsförordningen på att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklarer......

11/2: Cambridge världens första stad med klimatvarning på bensinpumparna
Stadsrådet i Cambridge, Massachusetts, har beslutat att alla bränslepumpar i staden ska få varningsmärken. De ska göra klart att f......

7/2: EU vill hindra ursprungsdeklaration av drivmedel – Sverige böjer sig, men ger sig inte
I höstas meddelade EU-kommissionen att den kommande svenska ursprungsdeklarationen av drivmedel utgör ett indirekt handelshinder o......

Sammanfattning
PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en biprodukt som uppstår vid palmoljetillverkning. Dess vara eller inte vara som råvara till......