Jag Vill Veta!

Vad är det som hamnar i tanken när vi står vid bränslepumpen och ser räkneverket snurra? Var kommer bensinen eller etanolen från? Av vilka råvaror har den tillverkats? Hur stor är klimatpåverkan? När vi tittar oss omkring på macken får vi oftast ingen ledtråd alls. Det vill Gröna Bilister ändra på.


Läs vårt förslag på hur en klimat- och ursprungsmärkning skulle kunna se ut.

Vilken information ger bolagen i dagsläget?

Stöd kampanjen på Facebook.

St1 tar första steget mot ursprungsmärkning. Läs mer.

Vad gör politikerna? Läs mer här.

Tycker svenska folket att detta är viktigt? Läs om Novus undersökning.

Kan vi undvika fulbensinen? Se inslag på SVT.

Läs ett referat från vårt seminarium under Almedalsveckan 2014 om hur vi kan förverkliga en drivmedelsmärkning.


Vi kan läsa på fiskpaketet i frysdisken var torsken är fångad. Vi kan välja kravmärkt kaffe och jämföra sockerinnehållet i olika sorters müsli. Men när det gäller drivmedel är det sämre ställt med konsumentinformationen. Detta trots att det är minst lika viktigt att vi väljer rätt drivmedel som att vi väljer rätt torsk.



Biodrivmedel

Förra året granskade Gröna Bilister hur långt arbetet har kommit för att göra våra drivmedel långsiktigt hållbara (läs rapporten här). För biodrivmedlens del har mycket hänt sedan etanoldebatten blossade upp år 2007. EU:s förnybartdirektiv har implementerats i svensk lag. Varje år ska drivmedelsbolagen redovisa ursprungsland, råvaror och klimatpåverkan för alla sina biodrivmedel. För att få hållbarhetsbesked måste drivmedlet minska klimatpåverkan med minst 35 % i livscykelperspektiv (well-to-wheels) jämfört med det fossila alternativet. Produktionen av drivmedlet får inte skada natur och miljö. Alla biodrivmedel som säljs i Sverige idag har fått hållbarhetsbesked av Energimyndigheten.

Många oroar sig för att arbetsvillkoren för arbetarna på sockerrörsfälten är dåliga, och att ursprungsbefolkningars livsmiljö förstörs när plantager för sojabönor eller palmolja anläggs i tropiska länder. Sådana sociala hållbarhetsvillkor berörs inte av lagstiftningen. Drivmedelsbolagen har dock börjat arbeta med frågan på frivillig basis.

Det finns numera frivilliga certifieringar för biodrivmedel som ska säkerställa att de sociala hållbarhetskraven uppfylls. Detgäller t ex Svanen, RSB (Roundtable on Sustainable Biomaterials) och Bonsucro. Av de svenska bolagen är det tyvärr bara Fordonsgas som erbjuder certifierade drivmedel – de svanenmärker sin gas.

Fossila drivmedel

Kraven på de fossila drivmedlen är tyvärr mycket lägre än på de förnybara. De bolag som raffinerar bensin och diesel i Sverige måste redovisa från vilket land råoljan kommer. Men om bensinen eller dieseln importeras räcker det att ange från vilket land detta sker. I ingetdera fallet får vi reda på någonting om vilket oljefält råvaran kommer från, eller om oljan utvunnits ur okonventionella råvaror som tjärsand eller oljeskiffer.

Sådan detaljinformation blir allt viktigare när den lättillgängliga oljan sinar. Att utvinna olja ur okonventionella råvaror kräver mycket energi och leder till stora koldioxidutsläpp. När oljebolagen tvingas att borra efter olja i Arktis eller i djuphavet ökar risken för olyckor och oljeutsläpp. Olyckan i Mexikanska golfen år 2010 är ett exempel på detta. För att bensinen och dieseln ska bli anständig de sista decennierna av den fossila eran måste importörer och konsumenter ges möjlighet att välja bort de sämsta alternativen.

Klimat- och ursprungsmärkning vid pumpen

Bland annat av detta skäl lanserade Gröna Bilister för ett år sedan sin kampanj ”Jag Vill Veta”. Vi vill att den information som bolagen redovisar för Energimyndigheten kommer oss konsumenter till del på den plats där vi handgripligen väljer drivmedel – vid pumpen. Först då kan vi effektivt utöva vår konsumentmakt.

Gröna Bilister har under året som gått diskuterat en sådan hållbarhetsmärkning med representanter för drivmedelsbransch, myndigheter och politiker. Frågan togs upp i en interpellationsdebatt i riksdagen den 17 maj 2013. Vårt intryck är att drivmedelsbranschen har en i grunden positiv inställning. De pekar dock på att nya internationella system behövs för att spåra de fossila drivmedlen ända tillbaka till källan. Energiminister Anna-Karin Hatt håller med om att vi bör ställa lika hårda krav på de fossila som på de förnybara drivmedlen, men hänvisar till nya initiativ från EU och till frivilliga märkningar som Svanen.

I samband med dessa invändningar tål det att upprepas att det primära målet med Gröna Bilisters kampanj är att göra den befintliga informationen tillgänglig för konsumenten, snarare än att se till att mer detaljerad information tas fram. Redan detta vore ett stort steg framåt. Även om vi idag inte kan få reda på vilket oljefält bensinen kommer från, skulle vi – om vi fick chansen – kunna välja om vi vill köpa bensin från Ryssland eller från Norge. Vi skulle kunna undvika bensin som tillverkats av olja från Nigeria, med tanke på de stora oljeutsläpp som sker i Nigerdeltat.

För att få till stånd en enhetlig märkning vore det bäst om ett regelverk togs fram på nationell nivå. På detta sätt utfärdade t ex Energimarknadsinspektionen den 1 januari 2013 nya föreskrifter för ursprungsmärkning av el. Den statliga utredningen ”Fossilfrihet på väg”, som lades fram före jul, föreslår en energimärkning av bilar precis som på kylskåp. Det är precis en sådan överskådlig klimat- och ursprungsmärkning vi tänker oss även på drivmedlet.

Om politiker och myndigheter drar benen efter sig är det inget som hindrar att drivmedelsbolagen går före och tar fram en märkning, enskilt eller tillsammans. Gröna Bilister kommer att fortsätta samtalen med dem om detta, bl a på ett seminarium under Almedalsveckan i Visby.


Riksdagsdebatt

Se interpellationsdebatten i Riksdagen den 17 maj 2013 om drivmedelsmärkning, efter interpellation av Jens Holm (V) den 17 april.

"Jag håller med om att de krav som ställs på redovisningen av fossila drivmedels miljöegenskaper och ursprung bör vara lika högt ställda som de krav vi ställer på förnybar energi och på andra varor."

statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

 


En ny rapport från f3-centret och KTH visar att det ofta är sämre ställt med den sociala hållbarheten hos fossila drivmedel än hos biodrivmedel. Detta gäller i synnerhet när de tillverkats av olja från Ryssland eller Nigeria.

Läs också denna debattartikel med utgångspunkt från rapporten.

Relaterat material
10/9: Ny rapport från Gröna Bilister jämför klimatpåverkan hos drivmedel
Gröna Bilister publicerar idag sin årliga rapport som sammanställer klimatpåverkan hos de drivmedel som säljs i Sverige. Uts......

13/7: Hur mycket berättar bränslebolagen om vad vi häller i tanken? Ny granskning från Gröna Biliste
Gröna Bilister har i ett par års tid drivit kampanjen Jag Vill veta, med målet att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsmärkas.......

1/7: Klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel – var står vi nu och hur går vi vidare?
Gröna Bilister har i ett par års tid drivit kampanjen Jag Vill veta, med målet att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsmärkas.......

12/2: Allt mer olja från Ryssland och Nigeria
Energimyndighetens statistik visar att andelen olja från Ryssland och Nigeria i svenska drivmedel ökat drastiskt mellan å......

10/4: Ursprungsmärkning av drivmedel – när ska politikerna vakna
Gröna Bilister har frågat Sveriges riksdagsledamöter om deras inställning till obligatorisk klimat- och ursprungsmärkning av drivm......

21/4: Ursprungsmärkning av drivmedel – St1 tar första steget
Vi kan läsa på fiskpaketet i frysdisken var torsken är fångad. Vi kan välja kravmärkt kaffe och jämföra sockerinnehållet i olika......