5/11: Glesbygden och storstaden leder omställningen av transportsektorn

Vi tar ofta för givet att tätbefolkade områden går före i omställningen till fossilfria transporter, och att glesbygden släpar efter. Statistiken tyder också på att transporternas klimatpåverkan minskar snabbast i de stora städerna. Men hack i häl följer glesbygds-kommunerna, före andra kommuntyper. Bland länen minskar klimatpåverkan snabbast i Gävleborg och Jämtland.

Inlandsvägen. Bildkälla: Wikimedia

Bakgrund

Just nu pågår FN:s klimattoppmöte COP26, som ska säkerställa att vi når det globala klimatmålet i Parisavtalet. Ska vi lyckas med det måste varje enskilt land minska sin klimatpåverkan, och den lokala omställningen i varje land måste följas upp – för i slutändan är alla utsläpp lokala.

Enligt den svenska klimatlagen ska klimatpåverkan från våra transporter minska med 70 procent till år 2030, jämfört med år 2010. Vid årsskiftet 2020–2021 hade dessa utsläpp preliminärt minskat med 27 procent. Det motsvarar en grad av måluppfyllelse på endast 39 procent, när den borde vara minst 50 procent i halvtid. Takten på utsläppsminskningarna måste öka om vi ska nå målet.

Gröna Bilister har tillsammans med 2030-sekretariatet och Klimatkommunerna utvecklat en uppsättning kommunala 2030-indikatorer för att följa upp det lokala omställningsarbetet. De förvaltas och utvecklas av Gröna Bilister, med ekonomiskt stöd av Trafikverket.

Ny indikator bryter ned klimatmålet lokalt

Med hjälp av den nationella emissionsdatabasen följer vi nu upp utvecklingen mot klimatmålet för transportsektorn på kommunal nivå, så att det blir möjligt att jämföra utvecklingen hos varje kommun med riket som helhet, och alla kommuner med varandra.

Den kommunala utsläppsstatistiken är territoriell liksom den nationella. En liten kommun med stor genomfartstrafik får alltså hög klimatpåverkan per capita från transportsektorn. Det går inte att använda sådana data för att värdera kommunens omställningsarbete. Däremot kan vi jämföra kommuner med olika förutsättningar genom att studera hur snabbt utsläppen minskar. Det kan vi göra genom att beräkna graden av uppfyllelse av transportsektorns klimatmål för år 2030.

Den lokala statistiken är till viss del beroende av modellberäkningar. Därför måste den tolkas med försiktighet. Den komplexa metodiken gör att lokala utsläppsdata publiceras med lång eftersläpning. Idag finns data till och med år 2019. Effekterna av pandemin går alltså ännu inte att analysera lokalt.

Väntade och oväntade föregångare

I stora städer finns goda möjligheter att ställa bilen och börja promenera, cykla eller åka kollektivt. Många har ekonomisk och praktisk möjlighet att köra elbilar eller andra miljöbilar med låg klimatpåverkan. Det är därför inte förvånande att transporternas klimatpåverkan minskar snabbast i storstäderna (kommungrupp A1 enligt SKR:s indelning) och i de större städerna (kommungrupp A3).

På tredje plats när det gäller snabbt minskande klimatpåverkan kommer de utpräglade landsbygdskommunerna (kommungrupp C8), före sex andra kommuntyper. Detta går på tvärs mot den vanliga föreställningen att det inte går att genomföra en snabb omställning i glesbygden. 

– Utsläppsstatistiken tyder på att glesbygden är en föregångare i omställningen, säger Per Östborn, projektledare på Gröna Bilister. Alla landsändar kan ställa om till fossilfrihet, om de får göra det på sitteget vis. Vi kan köra snålt och förnybart överallt.

Andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen närmar sig 50 procent i så små kommuner som Skinnskatteberg, Munkfors och Robertsfors. Finns ingen miljöbil som passar behov eller plånbok kan många dieselbilar köras på förnybar HVO och bensinbilar kan konverteras till etanol.

Föreställningen att landsbygden ligger långt framme i omställningen av transportsektorn befästs när vi tittar på utsläppsminskningarna uppdelade per län. Det är inte storstadslänen som ligger i topp utan Gävleborg med 39 procents måluppfyllelse år 2019 och Jämtland med 36 procents måluppfyllelse.




Läs mer

De kommunala 2030-indikatorerna

Den nationella emissionsdatabasen

För ytterligare information, kontakta

Per Östborn, projektledare Gröna kommuner på väg 2021, per.ostborn@gronabilister.se, 0738 19 61 54


Denna granskning är ett led i Projektet Gröna kommuner på väg 2021, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.

Relaterat material
Så skapades en cykelstad
År 2018 skrev Gröna Bilister om Västerås och dess ständigt höga placeringar bland större svenska städer vad gäller hur nöjda invån......

Gröna kommuner på väg 2021
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och bi......

Den banbrytande reseappen i Skattungbyn
I norra Dalarna, arton kilometer utanför Orsa, ligger Skattungbyn. En plats där skog sträcker sig så långt ögat skådar och något......

28/11: Fler åker kollektivt. Börjar bussarna och tågen bli fullsatta?
En allt större andel av våra resor görs med kollektivtrafik. Sträckan vi färdas kollektivt ökar också långsamt. Gröna Bilisters ......

Gröna kommuner på väg 2017
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och ......

27/11: Vingåker ett grönt föredöme
Det är 2019 e. kr. och två trender hotar omställningen till fossilfri trafik. I hela Sverige väljer medborgarna allt törstigare ......

18/11 2019: Hur går omställningen till fossilfri trafik i Sveriges kommuner och län?
Kommunerna är nyckelspelare i omställningen till fossilfri trafik. Idag presenterar Gröna Bilister sin nya rapport "Gröna kommuner......