17/12: Milstolpe i elektrifieringen: nu växer antalet laddstationer förbi antalet mackar

Antalet laddstationer i Sverige har tiodubblats sedan 2014 och passerade 2 600 i november. Antalet bensinmackar hade sjunkit till knappt 2 700 i januari. När som helst möts kurvorna. Men laddstationerna är skevt fördelade över landet. Det visar Gröna Bilisters kommunala 2030-indikatorer.

I september 2021 invigde Tesla en laddstation i Dorotea

Vid 2019 års ingång fanns 2 790 tankstationer för bensin eller diesel i Sverige enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige. I januari 2021 fanns 2 678 mackar kvar. Antalet har förmodligen sjunkit ännu mer sedan dess.

Antalet laddstationer har å andra sidan stigit från 2 350 vid ingången av 2021 till 2 611 den 30 november, enligt 2030-sekretariatets 2030-indikatorer. När som helst har vi fler laddstationer än tankstationer – kanske möts kurvorna redan nu i december.

Gröna Bilister ansvarar för en uppsättning kommunala 2030-indikatorer, som bryter ned denna utveckling på lokal och regional nivå. Där redovisas antalet publika laddpunkter per 1 000 invånare i alla 290 kommuner, samt antalet publika laddstationer per kvadratmil. En laddstation innehåller oftast flera laddpunkter, liksom en tankstation brukar innehålla flera bensin- eller dieselpumpar.

Antalet laddpunkter per capita är ett svar på frågan: Hur stor är chansen att jag hittar ett ledigt ladduttag i min kommun den dag elektrifieringen av bilparken slår igenom överallt? Hur väl rustad är min kommun för denna dag – som inte är långt borta?

Antalet laddstationer per kvadratmil besvarar en besläktad fråga: Hur långt måste jag i genomsnitt köra för att hitta en laddstation i min kommun? Har jag fog för att känna räckviddsångest?

Ett rimligt mål är att det bör finnas minst en laddstation per kvadratmil, helst med möjlighet till snabbladdning. Det innebär att man i genomsnitt måste köra en mil från en laddstation till nästa, men att man oftast måste köra betydligt längre. Laddstationer är ju alltid ojämnt geografiskt fördelade.

Allra flest laddpunkter per capita finns i landsbygdskommuner med besöksnäring (kommungrupp C9). Det är uppenbart att laddstationerna i dessa kommuner främst har tillresande turister som målgrupp. Laddinfrastrukturen är också väl utbyggd i storstäderna, med drygt två laddpunkter per 1 000 invånare. För övriga kommuntyper är utbyggnadstakten förvånansvärt jämn, med cirka en laddpunkt per 1 000 invånare.

Av detta följer att laddstationerna ligger glesare ju längre bort från tätbefolkade områden vi rör oss. I de utpräglade landsbygdskommunerna (kommungrupp C8) finns bara 0,1 laddstationer per kvadratmil. Med tanke på stationernas ojämna fördelning står det klart att vi ännu inte kan köra elbil bekymmersfritt i dessa delar av landet.

Mönstren går igen när vi betraktar laddinfrastrukturen länsvis. Överlägset flest laddpunkter per capita har Jämtland med drygt fyra, tack vare stor besöksnäring. Men utvecklingen beror också på framsynthet: satsningar på laddinfrastruktur kom i gång tidigt i denna region, bland annat inom ramen för projektet Green Highway.

Dalarna och Gävleborg ligger också i topp med ungefär 1,5 laddpunkter per 1 000 invånare, och är därmed i nivå med de tre storstadslänen. När det gäller antal laddstationer per kvadratmil ser dock situationen allt dystrare ut ju längre norrut i landet vi kommer. I Norrbotten finns endast 0,06 laddstationer per kvadratmil.

– Det är en svår nöt att knäcka att få till god laddinfrastruktur i glesbygden, säger Per Östborn, projektledare hos Gröna Bilister. Avstånden är stora, befolkningsunderlaget litet. Det kan vara svårt att få lönsamhet i en laddstation. Och utan infrastruktur drar sig invånarna från att skaffa elbil. Vi kan hamna i Moment 22.

Trafikverket har erbjudit stöd till dem som vill fylla i de vita fläckarna på laddningskartan. Ansökningstiden gick ut den 5 november. Myndigheten identifierade 87 platser där snabbladdning behövs. Det kom in ansökningar för 72 av dessa. I flera fall berodde det svala intresset på dålig förväntad lönsamhet, trots stödet.

– Det offentliga har ett ansvar att sparka i gång en önskvärd utveckling, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas. Staten, regionerna och kommunerna har redan bidragit till vår laddinfrastruktur. Men de måste ge utbyggnaden i glesbygden ytterligare en knuff framåt.


Läs mer

De kommunala 2030-indikatorerna med statistik över antalet laddpunkter och laddstationer uppdelat per kommun

För ytterligare information, kontakta

Per Östborn, projektledare Gröna kommuner på väg 2021, per.ostborn@gronabilister.se, 0738 19 61 54


Denna granskning är ett led i Projektet Gröna kommuner på väg 2021, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.

Relaterat material
Gör fyrstegsprincipen till fyrstegspraktik
Onödigt dyra investeringar i infrastrukturen gör att viktiga åtgärder hamnar på väntlistan. Ett blame game mellan Regeringen och......

Gröna kommuner på väg 2021
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och bi......

Så skapades en cykelstad
År 2018 skrev Gröna Bilister om Västerås och dess ständigt höga placeringar bland större svenska städer vad gäller hur nöjda invån......

5/11: Glesbygden och storstaden leder omställningen av transportsektorn
Vi tar ofta för givet att tätbefolkade områden går före i omställningen till fossilfria transporter, och att glesbygden släpar ef......

Den banbrytande reseappen i Skattungbyn
I norra Dalarna, arton kilometer utanför Orsa, ligger Skattungbyn. En plats där skog sträcker sig så långt ögat skådar och något......

28/11: Fler åker kollektivt. Börjar bussarna och tågen bli fullsatta?
En allt större andel av våra resor görs med kollektivtrafik. Sträckan vi färdas kollektivt ökar också långsamt. Gröna Bilisters ......

Gröna kommuner på väg 2017
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och ......