11/4: Tar vi bussen om bussen inte tar sig till oss?

Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget, lyder ordspråket. Gäller det även kollektivtrafiken? Gröna Bilister erbjuder en ny kommunal 2030-indikator som visar hur stor andel av befolkningen som bor nära en väl trafikerad hållplats. Statistiken visar att många kommuninvånare måste bo nära hållplatser för att kollektivtrafiken ska bli populär. Vi tar alltså inte bussen om den inte tar sig till oss. Ett enkelt faktum som samhällsplanerarna måste tänka på om de vill bryta bilberoendet. 


  I väntan på Godot och bussen. Foto: Per Östborn/Gröna Bilister

Det är snart bara tio år kvar till år 2030. Tills dess ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent jämfört med 2010, enligt klimatlagens mål. Hittills har klimatpåverkan minskat med 19 procent. Vi har alltså lång väg kvar till målet.

Gröna Bilister har tillsammans med 2030-sekretariatet och Klimatkommunerna utvecklat en uppsättning kommunala 2030-indikatorer för att följa upp omställningsarbetet på lokal nivå. Dessa förvaltas och utvecklas nu av Gröna Bilister med ekonomiskt stöd av Trafikverket.

De flesta forskare är överens om att bilismen måste minska om vi ska nå transportsektorns klimatmål, i synnerhet i storstadsområdena. Men vilka förutsättningar ger samhällsplaneringen medborgarna att åka mindre bil och mer kollektivt? För att belysa denna fråga presenterar Gröna Bilister nu ett nytt nyckeltal bland de kommunala 2030-indikatorerna: Andel boende i kollektivtrafiknära läge.

Nyckeltalet är framtaget av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), och redovisas i deras öppna databas Kolada. Det är ett av de 50 nyckeltal de nyligen formulerat som stöd för kommuners och regioners genomförande av Agenda 2030, som antogs av FN:s medlemsländer år 2015.

Gröna Bilister har jämfört andelen boende i kollektivtrafiknära läge med andelen resor i kommunen som sker med kollektivtrafik (se figur nedan).

– Att många bor nära kollektivtrafiken visar sig vara ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för att många ska åka kollektivt, säger Per Östborn, projektledare på Gröna Bilister. I våra data framstår det som en naturlag att det finns en största möjlig marknadsandel för kollektivtrafiken som är proportionell mot hur stor andel av befolkningen som bor nära en hållplats.



Det finns dock många kommuner där en stor andel av befolkningen bor nära kollektivtrafiken, men där ändå få åker kollektivt. Det är uppenbart att många andra faktorer påverkar. Kollektivtrafiken måste vara attraktiv och relevant i människors vardagsliv. Är kollektivtrafiken det snabbaste och smidigaste sättet för att ta oss till jobbet använder vi den för pendling, annars inte.

Lika många bor nära kollektivtrafiken i större städer (kommungrupp B3) som i pendlingskommuner (kommungrupp A2), men kollektivtrafiken används mer sällan i städerna (se tabell nedan). Istället går och cyklar stadsborna desto mer. En lägre andel resande med kollektivtrafik är alltså inte alltid av ondo.


Ju längre ut i glesbygden vi kommer, desto färre bor nära kollektivtrafiken och desto färre åker kollektivt. Men det är stor skillnad även mellan kommuner av samma typ.

Lund och Jönköping tillhör båda kommungrupp B3 och har ungefär lika många invånare. Trots att cirka 90 procent av befolkningen i båda kommunerna bor när en hållplats sker 17 procent av resorna i Lund med kollektivtrafik, men bara 10 procent i Jönköping.

Lessebo och Forshaga är två små kommuner i kommungrupp B4 med stor pendling in till Växjö respektive Karlstad. Andelen invånare som bor nära en hållplats är färre i Lessebo (60 procent) än i Forshaga (67 procent). Ändå är andelen resor med kollektivtrafik större i Lessebo (14 procent) än i Forshaga (7 procent). Här spelar uppenbarligen kollektivtrafikens kvalitet och relevans in. Från Lessebo kan man ta tåget till och från jobbet i Växjö, medan järnvägen mellan Forshaga och Karlstad är nedlagd sedan många år.

I andra fall verkar det vara just närheten mellan bostäderna och hållplatserna som fäller avgörandet. Det är lätt att pendla kollektivt från Upplands Väsby till Stockholm och från Kungsbacka till Göteborg, och avstånden in till de två storstäderna är desamma. Men i Upplands Väsby bor hela 97 procent av befolkningen nära en hållplats, att jämföra med 66 procent i Kungsbacka. Följdriktigt sker en mycket större andel av resorna i Upplands Väsby med kollektivtrafik (26 procent) än i Kungsbacka (13 procent).

– Gröna Bilisters data är glasklara: en nödvändig startpunkt i all samhällsplanering som syftar till att bryta bilberoendet är att låta kollektivtrafiken och folket komma nära varandra, avslutar Per Östborn.


Andel av befolkningen i en given kommun som bor högst 500 m från en hållplats för kollektivtrafik med minst en avgång per timme vardagar mellan 06.00 och 20.00. Grönt motsvarar hög andel, rött låg andel, och vitt mittemellan.


Läs mer

Andelen kommuninvånare som bor nära en hållplats jämförs i denna excelfil med andelen resor som sker med kollektivtrafik. Kommunerna listas både i bokstavsordning och i rangordning. På flikarna 2 och 3 i excelfilen presenteras alla 290 kommuner också uppdelade per kommungrupp och län.

De kommunala 2030-indikatorerna

Den kommunala 2030-indikatorn Andel boende i kollektivtrafiknära läge

Pressmeddelandet Resvaneundersökningar från 160 kommuner visar var bilberoendet kan brytas

För ytterligare information kontakta

Per Östborn, per.ostborn@gronabilister.se, 073 819 61 54


Denna granskning är ett led i Gröna Bilisters projekt Gröna kommuner på väg, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer

Relaterat material
23/5: Kronoberg visar vägen mot energieffektiva transporter
För att de förnybara och hållbara drivmedlen ska räcka till när vi ställer om till fossilfrihet måste transporterna bli mer ener......

22/1: Störst andel fossiloberoende nya bilar i små kommuner
Andelen fossiloberoende bilar i svensk nybilsförsäljning ökar och nådde 9 % år 2018. På kommunal nivå låg Hammarö i topp med 35 %......

19/12: Resvaneundersökningar från 160 kommuner visar var bilberoendet kan brytas
Bilismen måste minska om vi ska nå klimatmålet. Vi åker minst bil i storstäderna och mest i glesbygden. Så måste det få vara. Me......

Gröna kommuner på väg 2017
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och ......

28/11: Fler åker kollektivt. Börjar bussarna och tågen bli fullsatta?
En allt större andel av våra resor görs med kollektivtrafik. Sträckan vi färdas kollektivt ökar också långsamt. Gröna Bilisters ......

17/10: Hur mycket drivmedel används i olika delar av landet och hur mycket är förnybart?
Andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken har vuxit snabbt, från 6 procent år 2010 till 21 procent år 2017. Gröna Bilisters ......

21/9: Stora skillnader i lokala resemönster
Just nu pågår Europeiska Trafikantveckan. Femtiotvå svenska kommuner deltar och ordnar aktiviteter på temat hållbara transpo......