För och emot miljödeklaration av drivmedel vid pump

I debatten om klimat- och ursprungsdeklaration av drivmedel på macken har Gröna Bilister varit den mest uttalade förespråkaren, medan drivmedelsbolagens branschorganisation SPBI har varit den mest uttalade motståndaren. Nyligen sammanfattade SPBI argumenten för sitt motstånd på sin hemsida. Här bemöter Gröna Bilister dessa argument.



Oljeutsläpp i Sibirien (Foto: Greenpeace). Råoljans ursprungsland säger mycket om miljömässiga och sociala risker vid utvinningen.

---> UPPDATERING 9/8 2018: Beslut är nu taget om att miljödeklarera drivmedel vid pump.


SPBI argumenterar den 27 mars 2018 mot en obligatorisk miljödeklaration av drivmedel vid pump i artikeln Faktakommentar Miljömärkning av drivmedel. I denna replik försöker Gröna Bilister spalta upp SPBI:s argument och bemöta dem vart och ett för sig. Läs gärna SPBI:s egen artikel för att ta till er deras kritik med deras egna ord.

Kritiken från SPBI speglar de stora, traditionella drivmedelsbolagens inställning. De flesta bolag och branschorgan med huvudsakligt intresse i alternativa drivmedel vill däremot ha en miljödeklaration vid pump, dispenser och laddpunkt. Energigas Sverige, E.ON och Svebio har uttryckt detta i remissvar till regeringen. Biogas öst, Colabitoil, Powercircle och Vätgas Sverige har uttryckt samma önskemål i andra offentliga sammanhang.


Informationen i en miljödeklaration vid pumpen kommer inte att bli helt korrekt.

Det går inte att komma ifrån att en klimat- och ursprungsdeklaration vid pump kommer att bli ofullkomlig på två vis. För det första kommer deklarationen inte att kunna beskriva exakt de droppar vi tankar. För det andra klarar de bolag som importerar färdig fossil bensin eller diesel fortfarande inte alltid att spåra råoljan tillbaka till dess ursprungsland. Men detta hindrar inte att en miljödeklaration vid pump kan utformas så att den blir korrekt.

Enligt Energimyndighetens och regeringens förslag ska miljödeklarationen gälla den sammanlagda mängden av den givna drivmedelskvaliteten som det givna bolaget sålde i Sverige föregående år, enligt dess egen rapportering till Energimyndigheten. Denna rapportering följer EU:s direktiv. Att välja en sådan släpande miljödeklaration innebär en kvalitetssäkring, och garanterar att deklarationen överensstämmer med nationella och internationella författningar. Året och drivmedelsurvalet som deklarationen gäller måste framgå tydligt vid pumpen.

På en ursprungsdeklaration måste det ges möjlighet för bolag som inte kan spåra ursprunget på den fossila råvaran att ange ”ursprungsland okänt”. Denna brist på spårbarhet är i sig en talande konsumentupplysning. Däremot bör det inte ges möjlighet att ange inköpslandet för det färdiga fossila drivmedlet. Denna upplysning saknar relevans för konsumenten och skulle lätt kunna leda till missförstånd.


Att införa en ursprungsdeklaration i den riktning som regeringen indikerat skulle innebära att samma produkt kan få två olika ursprungsländer beroende på vilken aktör som säljer den på marknaden.

Gröna Bilister är inte helt säkra på vad SPBI menar. Förmodligen syftar de på att miljödeklarationen inte kommer att gälla de enskilda droppar vi tankar, utan spegla bolagets hela försäljning av det givna drivmedlet föregående år. Men grundförutsättningen är att detta görs klart för konsumenten. Då blir det heller inget konstigt med att bränsledroppar från samma depå som levereras till olika bolag skulle kunna deklareras olika. Deklarationen gäller ju inte dessa enskilda droppar.

I den bästa av världar skulle miljödeklarationen spegla de enskilda dropparna. Deklarationen skulle gälla ”här och nu”. Men det finns också fördelar med en deklaration av den typ som föreslagits av regeringen. För det första kan bolagens depåsamarbeten och byteshandel fortsätta. De effektiviserar distributionssystemet och minskar dess klimat- och miljöpåverkan. För det andra blir det lättare för konsumenten att skapa sig en bild av bolagen som helhet och jämföra deras hållbarhetsarbete om miljödeklarationen speglar hela deras försäljning ett visst år.


Deklarationen kommer inte att spegla regionala skillnader i blandningsförhållanden, och blir därför delvis missvisande.

Återigen, ur konsumentupplysningsperspektiv finns det både nackdelar och fördelar med att deklarationen inte speglar de enskilda dropparna, den enskilda macken, eller ens den enskilda regionen – utan drivmedelsbolagets verksamhet i Sverige som helhet. Det gör det lättare för konsumenten att få en överblick över olika bolags hållbarhetsarbete. Det borde göra konkurrensen mellan bolagen mer rättvis. Med olika deklarationer i Luleå och Halmstad skulle informationen kunna bli splittrad och svårtolkad.


En släpande miljödeklaration vid pump som gäller föregående år kan knappt kallas konsumentinformation och kan strida mot konsumentköplagen.

Vi har argumenterat ovan för att en deklaration av klimatpåverkan, ursprung och råvaror föregående år i Sverige som helhet i högsta grad är en värdefull konsumentinformation. En sådan miljödeklaration gör det möjligt att jämföra hållbarhetsarbetet hos olika drivmedelsbolag på ett kvalitetssäkrat sätt, och gör det dessutom enkelt att jämföra olika drivmedelskvaliteter på den svenska marknaden.

SPBI refererar inte till någon specifik paragraf i konsumentköplagen som en miljödeklaration vid pump skulle kunna bryta mot. De skulle kunna syfta på 16 § som handlar om villkor för att en vara ska anses vara felaktig. Där står bland annat: ”Om inte annat följer av avtalet, skall varan […] stämma överens med den beskrivning som säljaren har lämnat och ha de egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell”. Om varan är felaktig kan kunden kräva gottgörelse.

Om det framgår tydligt på deklarationen vilket år och vilket urval drivmedel som uppgifterna syftar på så vilseleds inte kunden att tro att denna beskrivning gäller just de droppar som tankas. Därmed kan inte heller kunden anse att drivmedlet är felaktigt. Det ska också tilläggas att skrivningarna i konsumentköplagen främst syftar på en varas fysiska egenskaper och användningsmöjligheter. Dessa påverkas inte av informationen på en miljödeklaration.

Vi kan jämföra med den obligatoriska ursprungs-och klimatmärkning av el som återfinns på alla elräkningar. Dessa uppgifter syftar på föregående års elmix som elbolaget producerade eller köpte, vilket framgår tydligt på fakturan. Vi kan inte hävda att den el vi använde föregående månad var felaktig för att just de elektroner som då for genom våra apparater inte hade det ursprung som visas på fakturan. Vi luras inte att tro att vi betalar för just sådana elektroner just denna månad. Lika lite skulle vi vilseledas att tro att vi betalar för bränsledroppar med exakt de hållbarhetsegenskaper som anges på en miljödeklaration när vi står vid pumpen och ska betala.

Vi kan också jämföra med gasförsäljningen hos E.ON. De erbjuder 100 procent ren biogas på sina tankstationer via ett knapptryck på betalningsterminalen. Det innebär inte att gasen som kommer ur munstycket förändras beroende på om man trycker på knappen eller inte. Men eftersom innebörden av valet görs klart vid köptillfället blir informationen inte heller vilseledande. Det går inte att hävda att kunden får felaktig gas.


Det är bättre att en miljödeklaration av drivmedel presenteras på en hemsida än vid pump, eftersom hemsidor kan uppdateras enklare och oftare, och därmed erbjuda mer aktuell och korrekt information.

Oavsett var miljödeklarationen presenteras för konsumenten ska informationen naturligtvis vara korrekt. Som vi diskuterat ovan finns det ingenting som hindrar att så blir fallet. Frågan är om det går att konstruera en kvalitetssäkrad deklaration som innehåller mer aktuella uppgifter än i det förslag som skissats av Energimyndigheten och regeringen, där uppgifterna gäller föregående kalenderår.

SPBI antyder att en mer aktuell deklaration är möjlig. Det är intressant, och Gröna Bilister skulle vilja se att SPBI utvecklar sina tankar mer i detalj. Låt oss anta att det går att skapa en mer aktuell miljödeklaration, som dessutom går att kvalitetssäkra och standardisera så att konsumenterna kan jämföra olika bolag på ett rättvist sätt. I så fall finns det inget som hindrar att även denna deklaration förs ut på macken. Den skulle kunna visas på en fjärrstyrd digital display på pumpen eller på tankningskvittot, och skulle kunna uppdateras kontinuerligt, ungefär som drivmedelspriset.

Gröna Bilister har tidigare fört fram idén att drivmedelsbolagen på frivillig basis skulle kunna ges möjlighet att miljödeklarera särskilt hållbara partier drivmedel ”här och nu” i marknadsföringssyfte. På detta sätt marknadsför till exempel Preem sin Svanenmärkta Evolution Diesel+, som utmärker sig bland annat genom att den inte innehåller någon palmolja eller PFAD som råvara. Om bolagen inte kan eller vill göra detta deklarerar de istället släpande på massbalansnivå enligt regeringens nuvarande förslag. Vi betonar liksom tidigare att om denna idé någon gång blir verklighet måste framgå klart vilket urval drivmedel deklarationen gäller: antingen ”detta parti” eller ”bolag X år 2018”.

Gröna Bilisters huvudsakliga poäng är denna: oavsett om det är möjligt att skapa en mer aktuell miljödeklaration eller inte så finns inget skäl till varför en deklaration på en hemsida skulle var mer korrekt och aktuell än en deklaration vid pump.

En miljödeklaration av drivmedel som göms på en hemsida blir meningslös. Bara de redan frälsta kommer att leta upp den. Alla bilister måste få sig en tankeställare varje gång de tankar för att miljödeklarationen ska få en styrande effekt.


Kunden kan inte bestämma sig för vilken typ av drivmedel hon ska köpa vid pumpen. Detta bestäms redan vid inköpet av bil. Även detta talar mot en miljödeklaration vid pump.

Jo, de som kör etanol- eller gasbil kan välja om de ska tanka dessa bränslen eller bensin. Det kommer att ta emot att tanka bensin i sin etanolbil eller gasbil när man inte kan undgå att läsa vid pumpen att bensinens klimatpåverkan är mer än dubbelt så hög. De som kör laddhybrid kommer inte att kunna undgå att se hur mycket klimatpåverkan ökar om de glömmer att ladda bilen och istället tankar bensin eller diesel. Har vi ingen fossiloberoende bil inspireras vi att skaffa en sådan nästa gång vi byter.

Nu kommer dessutom bensin eller diesel med allt högre inblandning av förnybar råvara. De som kör dieselbil kan i dagsläget välja diesel med förnybar andel på allt mellan fem och 50 procent. Det är värdefull konsumentupplysning att kunna se direkt vid pump vilken inverkan detta har på klimatpåverkan. Bolag med högre förnybar inblandning ges god möjlighet att använda detta som konkurrensmedel.

Olika bolag har ofta olika ursprungsländer och råvaror till ett och samma drivmedel. Med en miljödeklaration vid pump blir konsumenten medveten om detta och kan välja bolag efter sina egna preferenser, något som också SPBI noterar.

I slutändan handlar miljödeklaration av drivmedel vid pump om folkbildning. Om vi inte kan undgå att se konsekvenserna av våra val gör vi oftast bättre val. Denna kunskap leder också till ett större engagemang i ett vidare perspektiv om den nödvändiga omställningen till fossilfria transporter.


När reduktionsplikten införs kommer alla bolag att lägga sig på samma högsta tillåtna värde på växthusgasutsläpp från bensin och diesel. Detta gör en klimatdeklaration vid pump mindre meningsfull.

Gröna Bilister tror att det kommer att finnas kvar väsentliga skillnader mellan bolagen när reduktionsplikten införts. I viss mån gäller detta klimatpåverkan, men framför allt gäller det ursprungsländer och råvaror. Kommer till exempel Preem att lägga ned satsningen på sin svanenmärkta Evolution diesel+ när reduktionsplikten införs? Troligen inte.

Dessutom kvarstår skillnaderna i klimatpåverkan mellan olika typer av drivmedel: bensin, diesel, etanol E85, fordonsgas, el och vätgas. Här finns mycket folkbildning att göra.


Den kommande märkningen enligt infrastrukturdirektivet räcker som konsumentinformation vid pump.

Enligt EU:s så kallade infrastrukturdirektiv ska alla drivmedel senast i oktober 2018 märkas vid pump, gasdispenser eller laddpunkt för att göra det tydligt för konsumenten vilka drivmedel som kan användas till hennes fordon. Denna märkning innehåller ingen som helst hållbarhetsinformation.

Det är sant att det i vissa fall kommer bli möjligt att utläsa en högsta nivå på inblandningen av biodiesel eller etanol, för att förhindra att konsumenten tankar sin bil med mer biodrivmedel än den är avsedd för. Men så länge specifikationen för konventionell bensin eller diesel uppfylls kommer inte nivån på inblandningen av syntetiska drivmedel tillverkade av biomassa att framgå. Till exempel kommer inte kunden att kunna se på denna märkning hur mycket förnybar HVO som blandats in i den konventionella dieseln, trots att denna andel kan variera mellan noll och 50 procent.

I början av sin artikel skriver SPBI att information om olika produkter är en mycket viktig del i drivmedelsbolagens marknadsföring. Detta rimmar illa med den attityd hos SPBI som Gröna Bilister tycker sig uppfatta, att konsumentinformationen vid pump ska läggas på lägsta möjliga nivå.

Istället för att fokusera på problem och brister med det föreslagna systemet för miljödeklaration av drivmedel uppmanar Gröna Bilister SPBI att bidra med konkreta idéer kring hur den kan utformas på bästa sätt. Till exempel antyder SPBI att det skulle vara möjligt att ta fram en kvalitetssäkrad deklaration med mer aktuella faktauppgifter än den släpande redovisning från föregående år som föreslagits. Detta skulle vara intressant att få veta mer om.

Gröna Bilister anser att den av regeringen föreslagna typen av miljödeklaration bör införas så snart som möjligt. Sedan kan den förbättras efterhand, både till sin utformning och till sitt innehåll.


Mer information

SPBI:s artikel Faktakommentar Miljömärkning av drivmedel

Regeringens lagrådsremiss Miljöinformation om drivmedel

Gröna Bilisters förslag på miljödeklaration

Gröna Bilisters kampanj Jag Vill Veta
Relaterat material
Sammanfattning
PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en biprodukt som uppstår vid palmoljetillverkning. Dess vara eller inte vara som råvara till......

6/8: Vi Vill Veta – våra drivmedels klimatpåverkan och ursprung redovisas i ny rapport från Gröna Bi
Nästa år måste drivmedelsbolagen deklarera klimatpåverkan och ursprung hos sina drivmedel på klisterlappar som sätts upp på brän......

EU ger klartecken till ursprungsdeklaration av drivmedel vid pump
Regeringen har lagt fram en proposition om att drivmedelsbolagen måste informera oss konsumenter om drivmedlens klimatpåverkan o......

11/6: Sockerrörsfält och oljefält
Förmodligen inte på någotdera stället, om du haft andra alternativ. Den sociala hållbarheten hos våra drivmedel kan bli bä......

9/8: Regeringen beslutar att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklareras vid pump
Idag tar regeringen beslut om att införa ett krav i drivmedelsförordningen på att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklarer......

Politikerna rör om i bränslegrytan – Hur kommer soppan att smaka?
Flera spelregler införs nu som syftar till att göra våra drivmedel hållbara. Vissa beslut påskyndar omställningen till fossilfrihe......

23/2: Remissvar strikt definition av restprodukt
På bara ett par år har PFAD seglat upp som den dominerande råvaran till förnybar diesel i Sverige. PFAD är en biprodukt vid palm......