Är reduktionsplikten ett recept på hållbar soppa?

Regeringen har aviserat att reduktionsplikten ska skärpas rejält: till år 2030 ska klimatpåverkan från diesel och bensin minska med 66 respektive 28 procent. Men det behövs fler styrmedel för att göra soppan år 2030 välsmakande och användbar, skriver Gröna Bilister.


Setra och Preem samarbetar i bolaget Pyrocell för att tillverka biodrivmedel av sågspån. Bild: Setra

Denna debattartikel publicerades i Dagens ETC den 8 oktober 2020.

Reduktionsplikten innebär att klimatpåverkan per liter diesel och bensin ska minska enligt en förutbestämd kurva till år 2030 genom ökande inblandning av biodrivmedel. Den föreslagna plikten kan innebära att 75 procent av dieseln måste vara förnybar år 2030.

Biodrivmedel är dyrare än fossil diesel och bensin, och när de används inom reduktionsplikten får de inga skattelättnader som kan utjämna prisskillnaden. Ju lägre klimatpåverkan i livscykelperspektiv ett biodrivmedel har desto mer attraktivt blir det därmed för bolagen att blanda in, eftersom det då krävs mindre mängd för att uppfylla plikten.

Det är bra att reduktionsplikten fokuserar på minskad klimatpåverkan snarare än på ökad förnybar andel. Därmed gynnas de bästa biodrivmedlen. Frågan är bara om de sämsta missgynnas så mycket att vi slipper dem helt.

Hittills har vi bejakat palmoljeprodukter som råvara. Enligt preliminär statistik tillverkades hela 40 procent av den förnybara diesel HVO som såldes i Sverige år 2019 av palmolja eller av palmoljederivatet PFAD. Det motsvarar knappt 6 procent av alla drivmedel som användes i Sverige överhuvudtaget.

Den accelererande efterfrågan på palmoljeprodukter utsätter regnskogen i Sydostasien för ett allt högre tryck. Nyodling av oljepalmer låg bakom mer än hälften av regnskogsskövlingen åren 2000-2010.

Anlagda skogsbränder används för att bereda mark för oljepalmer. Att bejaka palmoljeprodukter är därför bokstavligen att leka med elden. Kommer den skärpta reduktionsplikten att gjuta olja eller vatten på lågorna?

Förnybar diesel gjord av palmoljeprodukter tilldelas en relativt hög klimatpåverkan. Därmed är den mindre attraktiv att använda inom systemet. Förnybar diesel tillverkad av skogliga restprodukter från vårt närområde tilldelas betydligt lägre klimatpåverkan och gynnas därför.

Preem har nyligen meddelat att de är redo att sjösätta investeringar i storskalig produktion av biodrivmedel av sådana inhemska råvaror. Mycket bra. Investeringarna blir möjliga tack vare den garanterade avsättning som den skärpta reduktionsplikten innebär.

Behovet av biodrivmedel för att uppfylla den skärpta plikten blir dock så stort att palmoljeprodukter kanske ändå måste användas. Dessutom finns en risk att det lägre priset på palmoljebaserade biodrivmedel uppväger deras högre klimatpåverkan, så att de trots allt blir ekonomiskt fördelaktiga.

Gröna Bilister kommer inte att sova lugnt förrän fler styrmedel som gynnar hållbara biodrivmedel införs.

En möjlighet är att beskatta alla drivmedel i proportion till deras klimatpåverkan, oavsett hur de blandas. Det skulle ge en dubbel fördel för de hållbara biodrivmedlen: de gynnas dels för att det krävs mindre mängd för att uppfylla reduktionsplikten, dels för att de får lägre skatt.

Då försvinner också den godtyckliga uppdelningen mellan låginblandade och höginblandade biodrivmedel. Sverige kan vinka ajöss till de kortsiktiga undantag från EU-reglerna som tillåter oss att skattebefria de höginblandade biodrivmedlen.

EU-reglerna bör medge en sådan klimatskatt – den motsvarar ju den redan etablerade CO2-skatten, fast i livscykelperspektiv. Den snedvrider inte konkurrensen genom att gynna specifika drivmedel på andras bekostnad.

Eftersom biodrivmedel är dyrare och de inte får några skattelättnader blandar bolagen i dagens system bara in så mycket förnybart som de måste. Med en generell klimatskatt skulle taket lyftas och vi skulle kunna nå fossilfrihet snabbare än vad reduktionsplikten kräver.

Men då måste alla bilar bli fossiloberoende så fort det bara går, så att de kan svälja den förnybara soppan. Nyligen aviserade regeringen ett bygg-om-bidrag för dem som vill konvertera sin bensinbil till biogas eller etanol E85. Dieselbilar kan utan problem tanka förnybar diesel HVO. På några års sikt bör krav införas att alla nya bilar med förbränningsmotor ska vara godkända för ett förnybart drivmedel.

Sedan är det bara att låta soppan väl smaka. Den dag elektrifieringen av personbilstrafiken slår igenom kommer den tunga trafiken, sjöfarten och flyget att ha en väldoftande soppskål att ösa ur.


Marie Pellas, ordförande, Gröna Bilister

Per Östborn, sakkunnig drivmedel, Gröna Bilister
Relaterat material
Varför skenar priset på etanol E85?
Priset på etanol E85 motsvarar nu ett bensinpris på nästan 20 kronor litern. De som väljer E85 av klimatskäl offrar nästan 6 kro......

3/7: Kraftringen först att miljödeklarera drivmedel
Den lagstadgade miljödeklarationen av drivmedel vid pump har fördröjts till 2021. Det skånska energiföretaget Kraftringen tar nu......

9/8: Regeringen beslutar att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklareras vid pump
Idag tar regeringen beslut om att införa ett krav i drivmedelsförordningen på att alla drivmedel ska klimat- och ursprungsdeklarer......

25/5: Miljödeklaration av drivmedel tar form
Gröna Bilister har svarat på Energimyndighetens remisser av föreskrifter kring miljödeklaration av drivmedel. Klimatpåverkan och......

Är EU regeringens gröna fikonlöv?
Regeringen backade från ursprungsdeklaration av drivmedel vid pump med hänvisning till EU-regler. Ett mönster kan skönjas där re......

Vad vet vi om vår förnybara diesel HVO
HVO är ett mycket bra förnybart drivmedel. Men det tillverkas alltför ofta av palmoljeprodukter, vilket medför stor risk för reg......

27/4: Allt du velat veta om palmolja och förnybar diesel HVO
kan Gröna Bilister tyvärr inte berätta, för drivmedelsbolagen hemlighåller viss information. Men i en ny minirapport redovisas de ......